Av Ni vet när ni vaknar mitt i en dröm och inte vet om det ni upplevde var på riktigt eller ej? Eller Matrix-filmerna, där det inte är någon självklarhet vad som är verkligheten. I den här intervjuserien balanserar vi också på balansbrädan och ger ”tänka stort och utanför boxen” en helt ny innebörd. Idag: en av Sveriges bästa rullstolsspelare, Eric Löf!
Det måste vara stolen även om jag gillar mina Prince-spadar. Rullstolstennisen är mer av en materialsport än stående tennis.
Namn: Eric Löf
Född: 1996
Koppling till tennis: En av Sveriges bästa rullstolsspelare som siktar mot Grand Slam.
Du får 10 miljoner kronor – hur påverkar det din vardag?
Det skulle påverka mycket. Då hade jag lätt kunnat satsa heltid på min tennis. Hade jag fått 10 miljoner hade jag nog köpt ett hus nära en tennisbana men pluggat klart mitt sista år ändå på utbildningen jag går. Kanske eventuellt jobbat 25% och satsat på tennisen utefter det. Två timmar om dagen tror jag är lagom att göra något annat ifall man skadar sig eller något händer.
När får vi se en svensk topp 10 i världen i rullstolstennis igen?
Det är väl Hampus Linder-Olofsson som ligger närmast. Han har varit topp 100, ligger 116 just nu. Ge det 3-5 år så kanske. Han har absolut potential att bli topp 10. Mitt mål är att först nå topp 100 där han är idag och då behöver man ligga runt 10 tävlingar per år.
Vad väljer du – att antingen alltid själv ha bara ett serveförsök på dig eller att motståndaren alltid får tre?
Jag tänker att motståndaren får tre. Tror inte det gör så stor skillnad, tror det är värre att bara ha en serve själv. I stående tennis kanske det hade varit annorlunda. De som är topp 10 i rullstolstennis kanske får mer effekt än de spelarna jag möter, men där jag ligger får man inte ut så mycket av hårda servar, man använder kickserven och kroppsserven mer.
Jag har förstått att du pluggar till journalist – vilket är ditt drömreportage att få göra och varför?
Det har jag funderat på, det är en svår fråga. Det finns mycket intressant. Såg ett stort filmreportage om Nick Bollettieri, det hade varit intressant att få göra. Eller följa en spelare. Som dokumentären om Murrays comeback eller Fishs panikångest – att följa en person med en intressant historia hade varit intressant. Shingo Kunleda har varit världsetta flest veckor, Stefan har torskat mot honom typ tjugo gånger och vunnit en gång. Han har dominerat touren längst, det hade varit intressant att följa och intervjua honom. Eller Houdet som ligger femma i världen och är 52 år. Du kan inte vara plus 50 och spela topp 100 på ATP liksom.
Du är ny landslagsansvarig för rullstolstennisen i Sverige – vilka är dina tre första bitar du skulle förändra?
Jag tycker det fungerar ganska bra nu – Toni Gustavsson är engagerad och Jens Nilsson aktiv. De gör det bra. Men kanske att man skulle ha möjlighet att resa med lite mer på tävlingar som ledare. Toni var med på SM, det var jäkligt bra och kul. Försöka göra lite mer sådana grejer. När jag och Hampus var i Polen hade vi med Emil Holmgren på den resan, det gav sjukt mycket och detsamma när Stefan Olsson var med på Teneriffa. Emil var lugn och antecknade mycket medan Stefan var mer ärlig och rak, när något inte var bra fick man höra det.
Samt försöka hitta fler att börja spela tennis! När jag skaffade en ny vardagsrullstol försökte jag få han som sålde stolen till mig att börja spela tennis – det gäller att konstant försöka få fler och fler att börja spela.
Niklas Jihde eller Peter Jihde?
Ojojoj! Sociala media-coachen Eric Löf får i uppdrag att coacha Mikael Ymer i varumärkesbyggande. Vad blir dina inledande aktioner?
Först så tänker jag Peter Jihde för han har spelat tennis, men sen kom jag på att Niklas också gjort det, han var ju med i din podd. Så jag kanske väljer Niklas för han tycker ”hur känns det” är en bra fråga och det tycker jag med – man vill ju veta hur det känns efter en prestation! Han har en häftig historia som man inte fått veta om ifall man inte lyssnat på din podd. Men Peter har också spelat tennis, han brukar gå långt i media SM… Nä, det blir Niklas ändå baserat på medverkan i din podd… men jag tycker du ska ha med Peter där också!
Kanske ha en mer struktur. Det känns som han gör som han vill lite grann. Jag här hört att han haft F i idrott för att han inte brydde sig, det kanske inte är något jag skulle skyltat med. Men han gör sin egen grej – han skänkte alla sina prispengar när han gick långt i Swedish Open ett år, vilket var en fin gest. Samtidigt kom han inte till Stockholm Open förra året påm grund av något tjafs där, det kanske inte är optimalt… Kanske värt att bara ta ett WC, men man vet inte vad det fanns föranledning bakom allt. Men, strukturera upp det lite. Monfils gör det jäkligt bra!
Drömlandet att åka och spela tennis i?
Japan tror jag vore häftigt! Verkar vara ett intressant land, många spelare som varit där säger att det var en häftig upplevelse. Eller på hög höjd någonstans med svåra förhållanden, det hade varit intressant att se hur man reagerar när det är svårt att andas.
Du bestämmer dig för att bli tennistränare. Vad hade du helst gjort – coachat en rullstolsspelare på landslagsnivå eller jobbat med yngre stående juniorer i en klubbverksamhet?
Svårt. Ska man coacha en spelare måste det verkligen klicka. Då måste man klicka som människor och orka resa på 10 eller 20 tävlingar per år eller hur många det nu är som krävs. Funkar det socialt ihop åker jag gärna med en rullstolsspelare på landslagsnivå men funkar det inte kemimässigt jobbar jag hellre med yngre juniorer. Coachar du en på högre nivå är du mer ett bollplank. På en klubbnivå med yngre vill man vara där ett tag och tänka mer långsiktigt så man ser utvecklingen.
Vad är det bästa med Tabergsdalens TK?
En familjär klubb där medlemmarna är duktiga på att hjälpa varandra. Jag har inte upplevt samma sak i andra klubbar. Det finns en arbetarkultur som jag tror kommer av att det funnits ett stort bruk i Norrahammar och det där sitter i att man hjälper varandra. Klubben har en häftig historia. Man trivs väldigt bra där helt enkelt.
Vilket är det bästa poddavsnittet samt det bästa reportaget från ”Linus på baslinjen”?
Oh, det är så många! Efter eftertanke är det första som poppar upp Daniel Windahls avsnitt – det var roligt när han härmade Elias i hur han pratade! Daniels story och hur tufft det var med bettingen var också intressant. Det ett spännande avsnitt och modigt av honom att öppna upp sig. Det är nog det avsnittet jag kommer bära med mig! Sen tycker jag givetvis många andra varit bra: Söderling, Ennerberg, Norman.
Reportage, då säger jag det med Anna Andersson, det var häftigt! Jag visste att hon var engagerad och varit en duktig spelare själv, men visste inte att hon växt upp i Morup trots att jag är hemma i de trakterna.
En film eller bok du hämtat inspiration ifrån?
Den här har du kört med många. Jag vill säga ”Open” med Agassi, men den har så många sagt så jag får istället ta James Blakes ”Breaking back” som handlar om när han skadade sig. Han tränade i Rom, föll och fick göra en stor operation men kom tillbaka och blev världsfyra. Den var otroligt intressant! Blev berörd, precis som med Open-boken, Inte många böcker som får en berörd på det sättet.
Du flyger till årets viktigaste tävling och checkar in både din tävlingsstol och racketar. Dessvärre försvinner både och. Vad blir du mest stressad av och vad påverkar din prestation mest – att du behöver använda en lånestol eller ett annat märke på racketarna?
Det måste vara stolen även om jag gillar mina Prince-spadar. Rullstolstennisen är mer av en materialsport än stående tennis. Stolarna gör otroligt stor skillnad! Houdet har en stol för två miljoner. Han har fått den stolen av företaget, men ska du köpa den får du betala det. Är nästan så han står i stolen och springer med sin benprotes. Sen använder han handskar, så tar han ett tag går det fort.
Vad gör du om tio år?
Det är en bra fråga. Förhoppningsvis är jag topp 100 och kanske jobbar som journalist 25/50/75 procent beroende på hur högt rankad jag är. Jag är 36 år då, förhoppningsvis spelar jag fortfarande tennis, satsar och är minst topp 100, gärna topp 50 och etablerad på touren. Känner att man fortfarande är lite grön på touren ännu även om man känner igen några spelare. Men det tar ett tag att komma in på touren och hitta rutiner. Märker det på Stefan Olsson, herregud vilken status han hade när han varit med oss på futuretävlingarna!
Linus på baslinjen 
1 kommentar på “Utanför boxen, med Eric Löf!”