Mixa åldrar på träningar en nyckel i Stabekk

Resan där vi tar reda på nycklar för att skapa utvecklande och positiva träningsmiljöer i går vidare. Efter att Kristian Persson i den förra delen berättade om Ullevis miljö så går resan nu vidare utomlands då vi besöker Stabekk Tennisklubb och får höra de jobbar med sin miljö genom att prata med Svein-Espen Lindås Olsen.

Namn: Svein-Espen Lindås Olsen

Klubb: Stabekk Tennisklub

Roll i klubben: Huvudtränare tävlingsgruppen. Kommenterar utöver det tennis på Eurosport.

Att mixa generationer och ett tränarteam med gott humör och samma filosofi – det har varit nycklarna här.

/Svein-Espen Lindås Olsen

Vad är en bra träningsmiljö för dig?

Oavsett vilken klubb jag varit i har klubbmiljön varit det viktigaste för mig, jag tror att det är en nyckel till att få spelare att utvecklas. Det handlar om att skapa ett team och en lagkänsla både bland spelarna och bland tränarna. 

Jag vill att tränarna ska fungera tillsammans och ha samma filosofi – klarar vi det känner spelarna sig trygga och har tillit till ledarteamet. Har du tillit känner du också trygghet och då kan tränarna pusha spelarna. 

Grunden till att vi har en bra miljö i Stabekk är att vi varit duktiga på att forma ett team som står för samma saker. Vi tränare har ett gott humör och vi har skapat en miljö där vi kan mixa alla våra spelare oavsett ålder. De som är äldre kan träna med de yngre som i sin tur spelar med de ännu yngre – alla ger lite av sig själva! Vi har en filosofi där vi tror på att mixa spelarna mer på träning. Alla är lika viktiga och det tror jag har triggat spelarna att förstå att det blir en bra träning oavsett vem man tränar med. Det skapar också en miljö där de kan träna på egen hand med en väldigt stor mängd spelare och inte bara med de i sin egen ålder. Att mixa generationer och ett tränarteam med gott humör och samma filosofi – det har varit nycklarna här.

I norsk klubbar har det funnits ett problem att tränare kallar spelarna för ”sina spelare” och att det då blivit en fight om dem. Stabekk har försökt anställa tränare som passar vår filosofi och är enig i vad vi som klubb tror på.

Hur ser föräldrar på att mixa åldrarna bland spelarna på träning?

Många föräldrar lägger väldigt stort fokus på vem som tränar med vem. Jag vet inte hur det är i Sverige, men i Norge är det en väldigt stor sak för föräldrarna. När vi sätter träningstider inför terminen är det första de undrar vem deras barn ska träna med. Jag upplever att det i grunden handlar om tillit, precis som när spelare åker till en akademi i Spanien, Italien eller Frankrike och tror att saker är helt annorlunda där, men i grund och botten är tennis fortfarande tennis. Vi har fortfarande bra tränare och bra träningar i Norge, men föräldrar tror man behöver en bättre spelare på andra sidan nätet. Vi kämpar fortfarande med att överbevisa föräldrarna här. 

Norge har som alla vet en världsstjärna i Casper Ruud just nu och det är allmänt känt att Casper bedrev mycket av sin träning i egen privat regi. Har det gjort att tilliten och tron på klubbverksamheterna i Norge har minskat?

De flesta förstår att ska man bli en toppspelare måste man göra mycket på egen hand. Ingen klubb i Norge kan erbjuda ett toppupplägg för en spelare. Vi är en av Norges största klubbar sett till antal medlemmar och Stabekks filosofi är att alla ska få lite. Enstaka spelare kan inte få ett individuellt upplägg och hur mycket uppmärksamhet som helst här och jag tror de flesta förstår det. 

En del köper privattimmar och en del reser utomlands till akademier. En del flyttar till och med utomlands. Klubbar i Norge har inte möjligheten att erbjuda ett individuellt upplägg. Casper klarade det eftersom hans pappa spelade med honom hela tiden. För att det i längden ska bli möjligt för klubbar att ge spelare mer individuell uppmärksamhet behöver vi i så fall frigöra fler bantider.

Är det de som är nästa steg för Stabekk för att ytterligare förbättra träningsmiljön?

Jag önskar att vi hade mer tid ihop med spelarna på banan. Vi har ganska många bar spelare men jag tycker alltid vi har för lite tid att träna. Tävlingsgrupperna tränar måndag till torsdag 1.5 timme och några även på fredagar och de som har lust att hoppa över skolan eller som satsar extra köper extra tid med en del tränare. Som utgångsläge har vi för lite tid med de bästa spelarna helt enkelt. 

På vår klubb tränar idrottsgymnasiet NTG som är det andra idrottsgymnasiet i Norge utöver Wang. Jag skulle önska ett starkare samarbete med NTG och Wang och att vi kunde integrera NTG-spelarna mer i vår klubbmiljö än vad som sker idag. 

Hur mycket involverar ni i Stabekk juniorerna i beslut som tas i klubben som i sin tur berör deras miljö?

Där kan vi säkert bli bättre. Vi frågar inte dem så ofta. Vi uppmanar dem till att träna med varandra, men vi har ingen annan än den dagliga kontakten med spelarna eller något spelarråd. Min känsla är att de vet vad vi önskar av dem och vi vet vad de önskar, men helt klart kan vi bli bättre på att involvera spelarna mer överlag. 

Hur mycket aktiviteter vid sidan av banan anordnas för att stärka klubbkänslan och gruppkänslan?

Där kan vi säkert också bli bättre. Vanligtvis arrangerar vi träningsläger till Sverige varje år men i och med pandemin har det inte skett på ett tag nu. På helgerna ordnar vi clinics och vi skapar fysträningar för inte bara de bästa utan för hela klubben där vi också mixar åldrar och träningsgrupper. Fysträningarna tror jag också starkt bidrar till en positiv klubbmiljö.

Vi gillar dock framförallt att resa och gärna utanför landets gränser. Då får vi exponering för vad som sker utanför Norge. Jag personligen tror många spelar för mycket i sitt hemland, det hade varit bra att spela mer i Sverige, Danmark, Finland och kanske även ner i Europa. 

Till sist, har du en eller två klubbar eller miljöer du är nyfiken på att höra mer om vad gäller hur de arbetar med sin träningsmiljö?

Jag skulle gärna se att du pratar med min gamla klubb, Paradis Tennis, där Antonio och Claudio Rivera håller på. När jag var där fick vi till en fin liten klubb och ett bra team med juniorspelare och när Rivera sedan kom in har de lyckats bevara och jobba vidare med det teamet och den stämningen och de verkar nu ha en mycket fin miljö som är spännande och som jag gärna skulle höra dem få berätta mer om. 

Vad säger spelarna om miljön i Stabekk Tennisklubb? Vi frågade två av juniorerna, Helena Eikeland-Wolff, född 2007 och Lars Ivarson Horn, 2008.

Vad är det bästa med träningsmiljön i din klubb?

Helena: Jag tycker miljön i Stabekk tennis är väldigt bra! Vi har många duktiga tränare som bryr sig om oss och visar att de tror på oss och det finns många spelare i olika åldrar. I klubben finns det både pojkar och flickor som är äldre och yngre än mig. Vi hejar på varandra och det är alltid god stämning på både turneringar och på träningar.

Lars: Det bästa med träningsmiljön i STK är att vi tillsammans som ett lag gör varandra bättre och att vi jobbar hårt och seriöst på träningarna. Vi är en fin grupp som delar många fina, roliga, slitsamma och härliga minnen tillsammans.
 
Får du den mängd/kvalitet i träning som du tror du behöver för att nå dina mål?

Helena: Mitt mål är att bli nummer ett i världen. I och med att jag inte går på idrottsskola kräver det mer av mig för att få den mängdträningen jag behöver. Tränarna och min mor hjälper mig att planera så jag får tillräckligt många tennistimmar i grupp, träningsmatcher, egenträning och fys. Mamma är fystränare och det gör det automatiskt enklare att få till fysträningen. Det varierar från dag till dag hur mycket jag tränar men känner att jag har ett bra upplägg och bra mängd just nu.

Lars: Ja, jag får en bra uppföljning och hög kvalitet på träningarna. Tränarna är superduktiga på att prata ihop sig om vad de olika spelarna behöver arbeta med. Det gör att oavsett vilken tränare man har så jobbar man med samma saker, vilket gör att man aldrig blir förvirrad av att tränarna skickar olika signaler.
 
Vad vill du ha mer av och vad skulle du vilja göra mindre?

Helena: Jag skulle vilja ha mer hjälp med träning på taktik, spelmönster och det mentala i tennisen. Det är saker jag tycker borde fokuseras mer på! Det är egentligen ingenting jag skulle vilja ha mindre av, men gärna få ännu mer speltid på banan också.

Lars: Det jag skulle vilja göra mer av är att lära mig taktik och dubbel. Jag tycker det är viktigt att lära sig dubbel för det är också en viktig del av tennisen. I dubbel finns många delar som hjälper dig även i singeln, till exempel volley-reaktioner, stabila returer och placeringen av serve. Det jag skulle vilja ha mindre av är kanske de ”klassiska” träningarna när vi står och har baslinjeövningar i en timme +. Det skulle jag tycka vore bra, för jag tycker det är viktigt att man fler ”verktyg i lådan” och lär sig att bemästra flera olika bitar.

I övrigt tycker jag att träningarna på STK är väldigt bra och håller hög kvalitet.

Hur stort eget ansvar tar du till att träna extra utanför klubbens träning?

Helena: Jag upplever att jag tar stort eget ansvar när det gäller extra träning. Mamma hjälper mig att organisera, men mycket av tiden går åt till egenträning med fys, serve och vanligt spel. Det blir ofta planerat i god tid får at få både mängd och kvalitet.

Lars: Jag går på NTG-U (Norges Idrottsgymnasie Ung” som är en skola där vi har fysisk träning varje dag. Det är till stor hjälp för mig i vardagen. Vi tränar 1.5 timme fysiskt varje dag på skolan, så jag slipper träna fys efteråt. Då kan jag ha större fokus på tennisträningen eftersom jag kör fy på skolan. Jag försöker att spela många turneringar på helgerna för att få bra matcherfarenhet och lär mig mycket genom det. Om jag inte har turnering spelar jag ofta träningsmatcher med andra spelare från olika klubbar.