Träningsmiljön på Academy of KLTK

Den 24 mars fick Söndrum chansen att berätta om sin träningsmiljö och prata om hur viktigt de tycker ett engagemang hos ledarna är. Klubbchef Joachim Föller i Söndrum önskade i sin tur höra mer om hur Academy of KLTK arbetar med en mindre grupp spelare. Genom chefstränare Magnus Ennerberg får vi här höra mer om träningsmiljön där.

Hur många spelare och hur många ledare är ni på akademin och hur är rollerna fördelade?

Jag, Zack Ohlin och Rickard Billing är de tränare som driver akademien, klubbens tränare John Björksund och René Lindberg hjälper även till. Vår fysträning och fysio-behandlingar sköts via vårt samarbete med GHP där Jonas Leandersson sköter fysiobiten och Linn Nybäck som tagit över fysträningen från i år. Johan Plate sköter de mentala bitarna och kommer till KLTK några gånger per termin, sen är det upp till varje spelare hur mycket man vill jobba med Johan via telefon mellan träffarna. Fördelningen mellan tränarna är att jag, efter dialog med Zack och Rickard, gör spelarnas veckoscheman beroende på vilka som är hemma och deras behov. I träningen står jag och Zack mycket på banan och vi samarbetar kring vilka saker vi ska jobba med i träningen. Zack och Rickard reser väldigt mycket på tävlingar där Zack kör ITF Junior och Rickard kör ITF Pro. Jag reser minst av coacherna och kör en blandning av Tennis Europe och ITF Junior.

Vi har i dagsläget 8 spelare som fullt ut är med i AoK:s program plus ungefär lika många spelare till som är gästspelare både från KLTK men även från andra klubbar i Sverige som behöver hjälp med sin träning och är med på några pass under veckorna. Vi är ju inte en kommersiell akademi utan målet är enbart att hjälpa svenska spelare som vill satsa 100% på att bli så bra som möjligt i tennis. Därför har vi en liten grupp spelare och försöker skapa så individuella upplägg som möjligt. Vi tror även det är bra att vi fungerar lite som ett ”nationellt center” då vi kan hjälpa spelare från klubbar där det kanske saknas sparring och möjlighet att ta steget ut internationellt.

KLTK har under alla år jag jobbat där (sommaren 2008) alltid haft dagtidsträning för elitspelare och hela tiden försökt hjälpa spelare i deras satsningar, det som blev stora skillnaden när vi startade Academy of KLTK 2015 var att vi fick mycket större resurser att hjälpa spelarna så att tränarna inte samtidigt behövde driva hela klubbens träningar och elitträningarna dagtid plus internationella resor. Förut, om jag skulle vara på en tävlingsresa i två veckor med våra elitspelare så påverkade det hemmaträningen negativt för nästa generation. Om man har spelare som satsar på internationella framgångar så måste spelarna befinna sig mycket utomlands och då måste man ha en tränarstab som kan vara borta utan att hemmaträningen tappar kvalitet. Nyligen var jag i Frankrike, Zack i Spanien och Rickard i Egypten samtidigt och vi hade ändå fullt med coacher på hemmaplan som körde på med vanliga klubbträningen. Jag och Rickard är fortsatt väldigt involverade i klubbens vanliga program då Rickard är sportchef samt jag är en del av tränarteamet som jobbar med planeringen och upplägget på klubbens program samt assisterar tränarna vid behov men vi är inte låsta med att vi har en stor mängd timmar på banan i klubbverksamheten. 

Den här serien startade med att NPTK berättade om sin ambition med att skapa Sveriges bästa träningsmiljö. Vad är en bra träningsmiljö för dig?

De ledord vi har haft på KLTK sen jag startade där är ju ”Glädje, Engagemang och Utveckling” och jag kommer ofta tillbaka till dessa tre ord när jag tänker på träningsmiljö. Det ska finnas en glädje hos spelare och ledare när man kommer till träningen och när man går därifrån, det ska finnas ett tydligt engagemang hos spelarna och ledarna samt att man hela tiden försöker jobba med att utveckla sig. Sen beroende på spelarnas ambitionsnivå och ålder så skiftar ju innebörden av orden. För en liten knatte i minitennis är ju Glädje att man verkligen haft ett stimulerande pass där man har fått skratta och känt sig sedd, för en elitspelare kan det finnas en glädje i att man verkligen har tagit ut sig max under ett långt pass eller att man haft en riktig ”skitträning” nivåmässigt men man mentalt bet ihop och fick ut max av träningen ändå.

Vad är era viktigaste nycklar på akademin för att skapa en så bra träningsmiljö som möjligt?

Utöver de tre orden jag nämnde i förra frågan så är ju min personliga tro att träningsmiljön handlar väldigt mycket om relationen mellan människor. Tränarnas relation med spelaren är ju grunden till att få till ett bra samarbete. Om det finns en bra relation så finns grunden för en bra kommunikation och då tror jag utvecklingen går snabbare. Jag brukar använda metaforen att en tennissatsning är som att åka ut på en bilresa, i bilen sitter spelare, ledare och spelarens familj. De satsningar jag känner till som går bäst är de där spelaren sitter bakom ratten och driver sin satsning framåt samtidigt som ledarna och familjen förstår vad de ska göra för att hjälpa bilföraren på bästa sätt. Om det är bra kommunikation i bilen och alla är överens om vilken väg de ska, vem som får bestämma musiken samt vem som tar besluten så kommer bilresan bli bra och chansen att man hamnar rätt ökar. I de bilar där alla vill hålla i ratten samtidigt men ingen är beredd att skrapa rutorna när det är frost så kommer det sluta i en crash….

Så för att återgå till frågan: spelaren, ledaren och familjen ska vara överens om vilka roller man har samt ha en gemensam bild över vart man ska och hur man ska ta sig dit. 

Sen måste spelaren förstå sin roll i träningsmiljön, den energin som spelaren kommer in med kommer påverka övriga spelare i gruppen samt ledarna så det gäller att bidra med den energin man själv vill ha tillbaka. Idrottspsykologen Daniel Ekvalls uttryck ”hur gör jag mina träningskompisar bättre” är ett spännande sätt att tänka, om alla i träningsgruppen har den infallsvinkeln så tror jag man kan få en magisk energi i träningarna. 

Själva träningen tror jag måste vara utmanande samt att spelaren känner att den är specifik för deras utveckling som spelare. De ska känna att denna träning gör att jag blir bättre på att vinna matcher. Här har jag försökt utveckla min pedagogik i år kring varför vi gör det vi gör. Förut har jag tagit det för givet att spelarna förstår varför vi gör vissa saker men jag försöker nu bli bättre på att förklara hur vi ska bli bättre på tennis och att en spelares nivå är en kombination av tekniska, taktiska, fysiska och mentala kvalitéer. Om vi är smarta i vår träning så kan vi utmana och förbättra alla dessa fyra kvalitéer samtidigt. Såsom tennisvärlden ser ut idag med folk som står och tränar timme ut och timme in över hela världen kan vi inte bli bättre än andra spelare genom att träna mer än dessa spelare, det som blir nyckeln är hur vi maximerar varje träning och då tror jag att spelarna och tränarna måste förstå vad de ska få ut av varje pass.

Hur mycket ”teambuilding”-aktiviteter vid sidan av tennisbanan gör ni i syfte att arbeta med gruppkänslan och gemenskapen?

För akademiens del så är det inget vi lägger så mycket tid på, spelarna och tränarna umgås hela dagarna samt reser på tävlingar under året så om spelarna skulle behöva spendera ännu mer tid med mig skulle de inte överleva mitt tjat om Nadals fantastiska attityd, senaste statistiken från touren samt att allt som händer i livet går att hitta i en Thåström-låt. Skämt åsido så kommer gemenskapen av att vi spenderar så mycket tid med varandra varje dag samt under våra resor.

Du har tidigare arbetat inom föreningen KLTK – om vi pratar träningsmiljö, hur skiljer sig arbetet med att skapa en bra miljö när man har en mindre grupp spelare att ta hänsyn till mot en större grupp inom en förening?

 Det blir en stor skillnad i en vanlig klubbmiljö då man får så mycket mindre tid med varje individ, i en klubbmiljö blir det därför extremt viktigt att arrangera saker utanför träningstiderna där man får möjlighet att skapa en starkare relation med spelarna genom att arrangera tävlingsresor, träningsläger och andra aktiviteter. I KLTK:s klubbprogram är sakerna utanför ordinarie träningen väldigt viktig del så därför är vi väldigt glada att restriktionerna har släppt så vi kan börja med våra gruppspelarmöten, tävlingsresor och så vidare.

Du har en god insyn i internationella träningsmiljöer från besök hos andra akademier – vad är din uppfattning om hur träningsmiljön ser ut utomlands på de bättre ställena du varit på? Exempel?

Utåt så skapar de största akademierna en bild av att det är extremt hög nivå på spelarna på akademien samt att det är riktiga elitmiljöer, när man väl är på plats så ser man att majoriteten av spelare mer är ”vanliga” tävlingsjuniorer och att träningen inte innehåller någon magi, det blir nästan ”fabriks-känsla” över verksamheterna och det blir svårt för spelarna att få en relation med tränarna.

De senaste åren har vi haft ett samarbete med 4Slam-akademien i Barcelona som passar vår filosofi bättre, det är en liten akademi med nio banor med en tight grupp tränare som har stor erfarenhet av internationell topptennis. Man kan bygga en relation med tränarna och vi har kontakt med dom under året när vi har frågor och funderingar. Det är också bra för våra spelare att kunna spendera mer tid utomhus eftersom riktig tennis ska spelas utomhus plus att vi får variation i vår sparring. Vi har de senaste åren haft turen att få mycket hjälp av Andrey Rublevs tränare Fernando Vicente som är en ägarna av akademien när vi har varit där och han är mycket bra på att skapa övningar som blandar den tuffa repetitiva ”spanska skolan” men samtidigt en tydlig individuell taktisk komponent. Det är inte bara att man slår på bollar från korg utan varje övning är kopplad till taktiska situationer i match.

Hur mycket involverar ni på Academy of KLTK spelarna i beslut som rör träningar eller er verksamhet?

Då vi har en väldigt liten grupp spelare försöker vi vara individuella i hur deras träningsveckor ser ut samt ha en dialog med spelarna kring vad vi ska jobba med. Samtidigt är våra spelare i en ålder och på en nivå där de måste jobba med alla bitar i sitt spel så vissa pass är väldigt ledarstyrda då vi jobbar med de generella saker som är grunden i tennis kring baslinjespelet, nätspel, serve-retur samt poängspel. Sen i de generella passen har ju alla spelare egna saker de tänker extra på. Under deras individuella pass har de sedan möjlighet att verkligen gnugga sina specifika detaljer.

För spelare som visar stort eget intresse och som är bra på att fylla i sin träningsdagbok och sina utvecklingsdokument varje månad är det lättare att få spelaren att ta egna initiativ i sin träning. Jag har en historia av att jag vill styra för mycket av träningarna då jag lägger mycket tanke på hur jag tror spelarna ska bli bättre, det finns en risk i det då spelarna inte blir aktiva i att analysera sin egen tennis samt att dom blir sämre på att ta eget ansvar. Jag försöker bli bättre på att få spelarna att ta egna initiativ samt driva på sin egen utveckling men det är inte alltid så lätt….

Vad är nästa steg enligt dig för akademin för att ta ytterligare ett steg framåt med sin miljö?

Finns alltid saker att skruva på, vi försöker hitta former för att optimera fysträningen samt kopplingen mellan tennisen och fysen på bra sätt. Vi har testat olika varianter där genom åren och hoppas att vi i år kan få den lika individuell och tydlig som tennisträningen. Sen i ett drömscenario skulle det ju finnas fler svenska proffs att träna med. Våra spelare får ibland möjlighet att träna med Rebecca Peterson, Elias och Micke Ymer vilket är otroligt lärorikt på så många plan. Dels för att det är en unik möjlighet att känna på tour-nivå men också för att det är så bra att spelarna får se live hur proffsiga dessa spelare är. Vi tränare kan tjata hur mycket som helst om kvalitet i uppvärmning och intensitet i träning men det är enorm skillnad när spelare får UPPLEVA detta live. Jag minns en fantastisk träning för några år sedan när en spelare som var ganska ny hos oss fick träna med Micke och vi hade försökt förklara för spelaren att vi tror att den måste jobba mycket mer intensivt i sitt fotarbete samt kunna spela i ett högre tempo, under passet med Micke så vänder sig spelaren om till mig och skriker ”vad har jag gjort hela mitt liv? Det är ju det här som är träning”, efter det passet så behövde jag inte tjata mer…

Sen är det ju alltid lurigt det här med tävlingsplaneringen och coachresorna. Även om vi är en liten akademi så kan det bli spretigt i spelarnas tävlingsplaneringar då spelarna ska tävla på olika nivåer då vi har spelare på Tennis Europe U14, ITF Junior på kategori 4-5 samt A, 1, 2 plus spelare som ska spela futures. Vissa resor ska spelarna göra själva under året då vi tror det är bra för deras utveckling men vår ambition är att kunna vara med på så mycket som möjligt och det är alltid en utmaning att hitta bästa lösningarna på det.

Övrigt du vill tillägga på ämnet?

Jag vill bara passa på att säga att jag är så otroligt glad att du har energin att köra på med Linus på Baslinjen. Det finns så mycket kunskap i svensk tennis och tack vare din pod och dina intervjuer får man ta del av tankar från så många olika personer. Jag hoppas många går in och stödjer dig ekonomiskt så du kan fortsätta leverera all denna info för oss tränare. Det bästa sättet för tränare att lära sig är enligt forskningen att diskutera och umgås med andra tränare, tack vare ditt jobb så ökar samhörigheten mellan tränarna och det dyker upp diskussionsämnen som tränare sedan kan diskutera vidare. Stort tack för ditt engagemang!

Har du två klubbar/miljöer du är nyfiken på att höra mer om i hur de arbetar med sin träningsmiljö?

Jag är nyfiken på alla klubbar! Det skulle vara kul att bara få åka runt i Sverige i alla klubbar och hänga med en dag i deras verksamhet och få prata tennis med dom, fatta hur mycket erfarenhet och kunskap som sitter i varje hall, tänk att få åka runt och ”sno” alla tränarens bästa tips! För att din serie ska kunna fortsätta ska du dock få två specifika klubbar att fråga.

Tabergsdalens TK är en härlig klubb som jag gärna vill läsa mer om. Jag har varit där med serielagen några gånger och det är en familjär stämning i klubben. Klara Milicevic och Alexandra Viktorovitch är två tjejer som kommit från Taberg till oss när tjejerna velat göra en större internationell satsning och det är tydligt när man hör tjejerna prata om sin hemmaklubb hur bra de har varit på att skapa en välkomnande miljö. 

Sen är det alltid kul att få höra hur Kristian Persson från Ullevi TK tänker, det är en kille med huvudet på skaft som tillsammans med ett gött gäng i Ullevi alltid försöker ligga i framkant med sin träning, skulle vara kul att ta del av deras senaste nyheter.

När vi nu har hört Magnus Ennerberg berätta om träningsmiljön på Academy of KLTK ska vi nu höra vad två av akademins spelare, Lisen Rinman född 2005 och Timothy Carlsson-Seger född 2003, säger om samma ämne.

Vad är det bästa med träningsmiljön i din klubb?

Lisen: Det bästa med träningen på KLTK är tränarna. AoK har väldigt engagerade och bra tränare. Magnus, Zack och Rickard jobbar alltid för att vi ska bli bättre och det finns alltid tydliga mål med träningarna. De lägger ner väldigt mycket tid på oss spelare och hjälper oss mycket. Vi är inte så många spelare vilket gör att vi är få på banan och få spelare per tränare. Detta gör att vi får mycket speltid och mycket hjälp från tränarna samt att många pass kan vara upplagda efter vad jag behöver utveckla vilket annars kan bli svårt om det är för många spelare. Jag får spela med många bra spelare och varje pass är bra och utvecklande.

Timothy: Jag tycker vi har en bra stämning i gruppen. Vi har hittat en bra balans mellan hårt jobb och att ha kul. Spelar ingen roll om det handlar om att vi umgås mellan träningar eller att vi skojar till det mellan övningar. 

Vad vill du ha mer av och vad skulle du vilja göra mindre?

Lisen: Om det är något jag skulle vilja ha mer av är det nog att vår mentala coach Johan Plate skulle komma lite oftare till klubben då jag tror det är något jag måste fokusera extra mycket på nu. Även kanske något extra fyspass i veckan. Jag tror absolut att KLTK är en bra plats om man vill bli bra på tennis. Jag tror att alla bitar i upplägget finns för att bli riktigt bra. AoK strävar efter att skicka med tränare på tävlingar vilket jag tror är en väldigt viktig del i en satsning för att tränarna ska kunna se vad som behöver utvecklas i matchsituationer. Vår fysio Jonas kommer till oss varje onsdag och hjälper oss med skador och kan fixa fram ultraljud och röntgen direkt samt har ett bra samarbete med många andra kliniker som vi också kan få snabb hjälp hos. Vi har en mental coach Johan som inte kommer så ofta men som man kan ringa och prata med. 

Timothy: Jag vet inte riktigt om det är något som jag skulle vilja ha mer eller mindre av. Det är en bra dialog mellan tränare och spelare. Om någon av oss har några åsikter i träningen brukar tränarna vara ganska flexibla med scheman och träningar. 

Får du den mängd/kvalitet i träning som du tror du behöver för att nå dina mål?

Lisen: Vi får in mycket tennis och vi har tid i schemat för uppvärmning samt stretch. 

Timothy: Jag tror absolut jag får den mängden som jag behöver. Vi tränar två pass om dagen och har ofta fys på det. Kvaliteten på träningen är mycket upp till oss som spelare. Om vi inte är 100% fokuserade är det inget som någon av tränarna kan göra något åt. 

Hur stort eget ansvar tar du till att träna extra utanför klubbens träning?

Lisen: Vi tränar redan mycket så jag brukar inte träna så mycket utanför klubben. Jag tränar med antingen pappa eller vänner på helger ibland och när Zack är hemma erbjuder han alltid träning på lördagar för de som vill köra extra. Dessutom brukar jag få till minst ett extra fyspass utanför mitt schema.

Timothy: Jag tycker att jag tar ett stort ansvar själv. De dagarna vi inte har fys med akademin brukar jag alltid köra själv samt så kör jag alltid minst ett pass tennis och ett pass fys på helgerna. Men det är inte så att jag inte får hjälp när jag behöver de – man kan alltid höra av sig till någon av tränarna när man behöver en bana eller någon att sparra med. 

Vill ni höra mer om Magnus Ennerbergs tankar så rekommenderar vi avsnitt 34 av säsong 1, ett av poddens mest lyssnade avsnitt där Ennerberg pratar om svensk tennis utveckling.