DJTK berättar om sina nycklar till en trygg och trivsam träningsmiljö

Vi berättade nyligen om NPTK’s ambition att skapa Sveriges bästa träningsmiljö. Chefstränare Stefan Åslin visade i sin tur nyfikenhet kring hur Djursholms TK arbetar med träningsmiljön i sin förening och idag berättar deras chefstränare Pontus Bergevi om viktiga nycklar i det arbetet.

Hela gruppen ska känna sig delaktiga i allas framgångar, då tror vi det bidrar till att skapa en trygghet och kontinuitet i klubben.

/Pontus Bergevi

Först och främst Pontus, vad är en bra träningsmiljö för dig?

Det gäller att få alla spelarna och tränarna att må bra och trivas när de kommer till hallen. För oss i Djursholm är kafeterian och miljön på nedervåningen en miljö som vi vill ska bidra till att skapa trivsel i hallen. Ute på tennisbanan har jag varit delaktig i att förändra tankesättet till att även om tennis är en individuell idrott så är vi ett lag och hjälps åt framåt. Alla spelar med alla, både uppåt och nedåt. Vi har haft en del föräldramöten där vi informerat om vikten av att före vi kan slå på en hård boll behöver vi slå på en lös – föräldrar tror ofta att allt som är uppåt är bra. Min känsla är dock att processen med att förändra det tankesättet är igång. Är det någon timme som är lite för dålig har det tidigare funnits en tendens att den väljs bort för annat. Kontinuitet är så viktigt och de spelarna som är med och tränar måndag till torsdag och gör sina fyspass upplever vi har blivit bättre. Alla behöver hjälpas åt att skapa trivsel och en miljö där vi hjälps åt att bli bättre. Till exempel, om någon har vunnit en tävling brukar vi samla gruppen och tränaren säger ”vad kul för oss, det här är positivt för alla!”. Hela gruppen ska känna sig delaktiga i allas framgångar, då tror vi det bidrar till att skapa en trygghet och kontinuitet i klubben.

Berätta mer om vad som är viktigt i jobbet med att skapa den här trygga och trivsamma träningsmiljön?

Engagemang från oss tränare och ledare påverkar såklart. För att skapa trivsel behövs tydliga ramar men också att vi ledare kan släppa efter. Ibland samlar vi gruppen före träningen och diskuterar ifall vi känt att något börjat falla. Då förklarar vi vad vår plan är och involverar alla. Har man ramar och riktlinjer klara, då kan man ofta släppa efter och få alla avslappnade när de kommer hit. Jag som tränare och chefstränare ska tycka det är roligt att gå till jobbet och självklart ska spelarna känna detsamma! I vårt träningsschema har vi lagt våra tävlingsspelare mellan 16.00-19.00 på fyra banor och sedan snurrar vi de äldre med de yngre. Kan man ha blandade åldrar någon timme per eftermiddag så kan de yngre se upp till de äldre och de äldre får känna ansvar mot de yngre.

Hur mycket har ni involverat juniorerna själva i arbetet med träningsmiljön?

Vi har gjort några intressanta grejer där de själva fått organisera sin träning. När vi gjorde ett sådant pass blev det ett av de bästa träningspassen jag har sett! Vi tränare gav instruktioner om att passet skulle involvera en säkerhetsövning, en offensiv övning samt matchsspel, sedan satte vi oss på läktaren och följde träningarna. De satte ut konor och la ut markeringar – det blev en otrolig träning! Jag tror många tränare tror man är så viktig hela tiden, och självklart, om du ska spela match på bana 13 på Drivan är det skönt att veta att någon bryr sig, men du måste också kunna klara dig på egen hand. När de fick sköta sin egen träning fick de en frihet och chansen att ta ansvar vilket jag också tror bidrar till trivsel. Efter träningspasset frågade vi om vad de var nöjda med och vad de kunde gjort annorlunda. Det var en jättebra dialog och jag tror också att deras förståelse för vår roll ökade. 

Berätta om lite andra aktiviteter ni gjort för att bättra på träningsmiljön i klubben!

Det är viktigt att det här arbetet sker genom hela klubben, ända nedifrån röd och orange nivå och aktiviteter för dem. Under KM-veckan ställde vi in all träning och såg till att alla hängde här på finaldagen och prisutdelningarna. Ibland när det gäller KM vill inte alla vara med och så vidare, men det är en viktig vecka och det var kul att se att alla var här! Ibland kan det vara viktigt i en klubb att våga strypa den ordinarie verksamheten och få alla medlemmar i alla åldrar att samlas och träffas på ett avslappnat sätt. Laserdome och bowling för tävlingsgruppen – våga bryta mönstret och göra något annat! När det gäller tennisskolan, som inte alltid tävlar så mycket men som ändå älskar tennis och förhoppningsvis kommer ha med sig sporten hela livet, har vi gjort läger i Jönköping dit 30 stycken åkte med. Det kommer vi göra igen, och med tävlingsgruppen åker vi till Båstad under fyra dagar i april. Den typen av resor bidrar också till trivsel. 

Har du två andra klubbar du skulle vilja höra berätta hur de arbetar med att skapa en så inspirerande träningsmiljö som möjligt?

Absolut! Den ena är Båstad TS där Johan Sjögren nu är verksam. Både jag och han har arbetat i region Syd tidigare och vi båda har tidigare, på skoj, sagt att det är lätt att ha åsikter om hur klubbar bör sköta sina verksamheter och nu är vi själva i klubb, haha, så det vore intressant att höra honom berätta mer det. Den andra klubben är Söndrums TK vars klubbverksamhet känns väldigt på gång med ett gäng laddade tränare där Joachim Föller är klubbchef.

Tack Pontus! Då ska jag kontakta någon av de här klubbarna och be dem berätta mer om sina arbeten med att skapa en så bra träningsmiljö som möjligt sin förening!

Nu när vi hört tränare Pontus Bergevi berätta om träningsmiljön utifrån ledarnas synvinkel ska vi höra hur två två av spelarna uppfattar den genom emma af Jochnick, född 2006 och Axel Folkebo, född 2003.

Vad är det bästa med träningsmiljön i din klubb?

Emma: Det är nästan alltid högt tempo, man får spela både uppåt och neråt. Sen är det nästan alltid en tränare per bana och det är väldigt bra.

Axel: Jag tycker att tränarnas dagliga energi och engagemang är det bästa med klubbens träningsmiljö. Det är något man lätt kan ta för givet och glömma bort att uppmärksamma, men jag är väldigt tacksam över att de varje dag har energin och viljan att hjälpa oss spelare utvecklas.

Vad vill du ha mer av och vad skulle du vilja göra mindre?

Emma: Jag skulle kunna tänka mig att köra ännu mer drills. Egentligen inte mindre av någonting.

Axel: Det är en svår fråga, jag tycker att klubben gör ett bra jobb med variation och kreativitet. Det första som jag kommer på är nog att jag inte hade tackat nej till lite mer rent matchspel, d.v.s. med vanliga game. Om jag tvingas välja något jag vill ha mindre av skulle jag noga kanske säga rotationer och byten av övningar – jag gillar den rytm man får när man får hålla sig på en sida länge.

Får du den mängd/kvalitet i träning som du tror du behöver för att nå dina mål?

Emma: Ja det tror jag, fast jag skulle vilja träna mycket mer än vad jag hinner på grund av skolan och skolarbetet.

Axel: Ja, det upplever jag att jag får. Jag tränar inte jättemånga pass i veckan på klubben, men kvaliteten är hög på dem. Jag får alltid med mig bra saker som jag applicerar på min träning utanför.

Hur stort eget ansvar tar du till att träna extra utanför klubbens träning?

Emma: Stort eget ansvar. Tränar så mycket jag kan även utanför klubben.

Axel: Jag har genom mina år tagit stort ansvar för min egen tennis. Jag tränar nästan lika mycket utanför som jag tränar på klubben, och gillar att i lugn och ro få jobba med allt som jag lär mig på klubben.

Vill ni läsa mer om Djursholms Tennisklubb och deras verksamhet? Här finns ytterligare två reportage/intervjuer samt podcastavsnitt 81 av säsong 1 med klubbchef Peter Hjort att ta del av:

Veckans klubb: Djursholms Tennisklubb

Ordföranden har ordet! Ulf Rosberg, Djursholms TK