2008 års Kravanalys för tennis – vad hände sen?

Inga kommentarer

2008 skrev Thibault Brink-Elfegoun en Kravanalys över vad idrotten tennis kräver av utövare på elitnivå samt antaganden över vad som kunde komma att krävas i framtiden. 14 år senare tittar vi i backspegeln och frågar hur det här arbetet följdes upp?

Alla pratar om förändring men det viktiga är att kunna analysera om förändringen man gjort givit någon förbättring. En förändring innebär inte automatiskt en förbättring. Vissa satsningar som gjorts har inneburit förändring men har det gett någon förbättring?

Sedan några veckor tillbaka pågår serien ”The Road to Grand Slam” här hos”Linus på baslinjen” där vi tittar på hur våra 10 senaste Grand Slam-deltagare tävlat och hur deras rankingutveckling sett ut fram till Grand Slam-debuten. Men vad krävs det för egenskaper och kapaciteter för att bli en riktigt bra tennisspelare? Vad ställer idrotten tennis för krav på dig som utövare? Vad behöver vi som land göra för att optimera förutsättningarna till att få fram så bra tennisspelare som möjligt i Sverige samt skapa förutsättningar för våra spelare att utvecklas till att bli sina bästa versioner av sig själva?

2008 gjorde Thibault Brink-Elfegoun ett gediget arbete när han på uppdrag av Svenska Tennisförbundet under ett år gjorde efterforskningar och skrev en 136 sidor lång Kravanalys för tennis. Där gick Thibault igenom allt som sporten tennis kräver! Han beskrev tennis som idrott, gick igenom tävlandet, slag- och rörelseteknik, fysiska egenskaper såsom kroppslängd, vikt och kroppssamansättning, träningsmängd, fysiologiska aspekter som syreupptagningsörmåga och muskler som används. Thibualt skrev också om hur varje del troligtvis kommer se ut ett antal år fram i tiden samt lyfte flera punkter som skulle komma att bli viktiga för Sverige framöver för att kunna hävda sig internationellt.

Det här är det närmsta ett ”facit” vi har i Sverige över vad som krävs för att bli riktigt, riktigt bra på tennis. Men, dokumentet skrevs 2008 – hur aktuellt är det idag? Och har ämnen, utmaningar och möjligheter som nämndes som viktiga inför framtiden också arbetats med och implementerats i svensk tennis sen dess? Jag lyfte luren och slog numret till Thibault Brink-Elfegoun för att fråga.

Tjena Thibault! Vad gör du nu för tiden?

Idag jobbar jag som idrottslärare. I grund och botten är jag lärare i idrott och engelska men utbildar mig för tillfället också till rektor. Jag jobbade på USIF som bland annat klubbchef fram till för tre år sedan men har fortfarande lite koppling till tennis genom att jag även efter att jag slutade i USIF kört lite utbildningar för Tennis Mitt, som till exempel TGU1 och Plattformen. 

Berätta lite om bakgrunden till den här Kravanalysen som du publicerade 2008. 

Det var under en tid när jag höll på att doktorera och tyckte forskning var intressant. I Sverige fanns det ingen tennisforskning då och ingen hade tidigare gjort något på tennis. Det enda som fanns var inom sjukgymnastik och naprapati men jag var mer intresserad av att titta på vad som gjorde att de bästa var bäst rent fysiologiskt, inte på något som hade med skador att göra, för skador har man inom alla idrotter. Jag tänkte att man kan se på mönster som finns och tennis är monotont, så man förstår att om man inte tränar allsidigt så blir man skadad.  

Istället ville jag titta på vad de bästa har för värden. Vilka kapaciteter behöver man besitta för att bli en bra tennisspelare? Jag gick ned i åldrarna och tittade på hur juniorer jobbade utomlands. 2008 var det lite kris i svensk tennis, vi hade varit bortskämda med alla duktiga spelare som vunnit mycket och många titlar, så tanken från förbundets sida var att – inte i frustration – men att titta på vad man gör rätt men också vad man gör fel. Så jag åkte runt i Europa och tittade på hur andra spelade, tränade och tävlade. Jag pratade med och besökte en massa länder och sen pluggade jag igenom allt som fanns i litteraturen för att helt enkelt ta reda på hur profilen såg ut för de bästa. 

Vad upptäckte du?

En sak jag slogs av som jag minns att både jag och flera blev lite chockade över var att våra spelare kunde mäta sig bra rent fysiologiskt och tekniskt, men våra juniorer tränade och spelade mycket, mycket mindre i Sverige än i flera andra länder vi tittade på. 

Då menar du ren träningsmängd?

Nej, utan även när det kom till tävlingsspeL Jag såg många som åkte runt från land till land på Tennis Europé-touren och spelade matcher medan vi i Skandinavien och Sverige främst spelade inhemskt. Vi åkte inte runt lika mycket för att tävla och fick helt enkelt inte upp mängden. 

Vad såg du rent tennismässigt, på banan?

Om jag kallar det ”vårt spel” så kan man säga att våra juniorer ofta spelade fysiskt och slog hårt men var inte så bollsäkra. Jag minns att fem år före jag gjorde den här undersökningen så var jag i Cypern på en ITF med en duktig tjej som jag tränade. Det hade gått bra för henne i Sverige, men i Cypern förlorade hon första omgången för motståndaren slog helt enkelt tillbaka hennes hårda slag. Det var sån otrolig skillnad på bollsäkerheten och det taktiska kunnandet som man tränar upp ju mer man spelar.

När ni publicerade den här Kravanalysen 2008, vad fick ni för reaktioner?

Mycket positivt! Många tränare tyckte det var positivt och tyckte det var kul att ett sånt här arbete kom fram. Självklart var en del tränare jätteintresserade medan en del tyckte det var för komplicerat. Men jag fick aldrig höra något negativt. Sen undrar jag än idag om folk verkligen tog till vara på resultaten…

Ja precis, för det var en fråga jag strukit under här i mina papper, hur följdes det här arbetet upp efteråt?

Jag tror att det följdes upp, men, Kravanalysen hade en vetenskaplig approach och jag tror att en del tränare som redan var lite insatta och framförallt nyfikna kunde ta till sig den här, men för många var den kanske för komplicerad. Däremot så gav Kravanalysen upphov till Utvecklingstrappan som jag tror var bra, för den var mer begriplig för den stora allmänheten.

I Kravanalysen så följdes många av styckena och ämnena upp av hur det troligtvis skulle komma att se ut 5-6 år framåt i tiden. Hur kom ni fram till det? Var det rena gissningar?

Jag tog reda på hur många timmar folk tränade, hur många tävlingar juniorer deltog i med mera och pratade och besökte olika länder så som Frankrike, Ryssland, Tyskland, Italien, Schweiz med flera. Sen drog jag ett snitt och tog fram ett medelvärde på det, så allt var baserat på information. 

I stycket om tennisteknik 5-6 år fram i tiden står det: ”I framtiden kommer våra klubbtränare att arbeta mer systematiskt med spelarna i tidig ålder för att utveckla tekniken i samarbete med Svenska Tennisförbundet”. Är din bild att så har skett?

Ja, tekniken vet jag man la fokus på. Ernst Larsson skrev ett material för förbundet och man började tänka mer på tekniken och på hur yngre juniorer skulle skolas. Idag har vi MultiSkillZ som är en sak och jag vet att Niklas Fjeldstad, som då var utbildningsansvarig, ihop med Ola Mårtenssom åkte till Frankrike och tittade hur de spelade där och utvecklade lite nya tankesätt kring träning för de yngsta. Så jag vet inte om jag personligen hade så stor roll i den utvecklingen, men kanske att jag hjälpte till med att plantera ett frö hos några. Jag tror nog tanken på hur man skulle jobba med de yngsta barnen redan fanns där men att man kanske inte varit så duktiga på att utbilda tränarna i det. 

Minns du om det var något som du blev väldigt överraskad över att upptäcka när du besökte andra miljöer? Något du inte hade trott före du såg det?

Jag var lite kritisk framförallt mot hur vi jobbade med yngre juniorer på den tiden. Om man jämförde Sverige med hur man jobbade i många andra länder så hade andra länder en större koppling till vetenskapen och tränade mer efter hur en tennisprofil såg ut. I Sverige la man mycket fokus på att till exempel öka syreupptag. På den tiden höll jag på med forskning kring syreupptag och de värdena man var ute efter inom tennisen var orealistiska. Då tränade man mycket långdistanslöpning vilket jag inte såg något värde av inom tennisen. Tittar vi på den generationen som var aktiva just då så har ingen av de spelarna heller lyckats ordentligt, så träningen där och då var kanske lite fel. Vi gjorde något i Sverige som inte gjordes utomlands. Kunde man springa två kilometer snabbt, då så ansågs man som bra tränad.

Något annat jag la märke till var att när spelarna reste med sina coacher på tävlingar så trivdes spelarna väldigt tydligt i den miljön. De hade viljan att sätta sig på ett Ryanairplan, som kanske inte är det bekvämaste, och bo på ett sunkigt hotell och gå upp och träna tidigt. Viljan och kunskapen att hantera motstånd och det obekväma kände jag var någonting som fanns mer i andra länder än i Sverige på den tiden.

Var det något ämne i dokumentet du fick extra mycket reaktioner på?

När Kravanalysen och Utvecklingstrappan kom reagerade många på hur mycket timmar det handlade om och jag tror känslan som många upplevde var, ”det här kan vi inte genomföra, det är omöjligt!” Med tiden så har klubbkulturen i Sverige förändrats. Svensk tennis går överlag bra även om de bästa barnen och juniorerna idag kanske inte i första hand väljer tennis som idrott, men spontantennisen har försvunnit. Problemen vi upptäckte var många gånger mer strukturella än hade att göra med spelarnas eller tränarnas vilja. 

Idag finns det fler aktörer på marknaden som till exempel Good to Great som blivit en hub för ”know how” med flera utländska tränare och spelare. Jag tror också fler börjat titta lite mer mot omvärlden. Min känsla har annars i omgångar varit att klubbar i Sverige annars kör sitt race med sina förutsättningar vilket gör det svårt att systematisera något. 

Den här Kravanalysen publicerades som sagt 2008, det är 14 år sedan i år. Hur mycket av det du skrev då är aktuellt än idag?

Jag tror rätt mycket fortfarande är aktuellt. Teknik och biomekanik till exempel. Sen tror jag att tittar man på professionella spelare så kanske man idag sitter i en bassäng med isbitar och återhämtar sig istället för på en stol i baren med en dricka. Rent fysiologiskt och tekniskt tror jag inte det skett så mycket förändring men däremot finns det idag mer kunskap kring återhämtning och det diskuteras ständigt hur man kan träna mer kvalitativt. Tränarna har blivit duktigare och konkurrensen tuffare. Idag finns det spelare i topp i världen från länder som knappt fanns för 20 år sedan. Tennisen är mycket mer global idag!

Och hur ligger Sverige till skulle du säga?

Jag tror Sverige ligger bra till. Vi är inte så många i det här landet och ligger geografiskt långt bort för tennisturneringar. Bor man i Frankrike har man en massa turneringar runt omkring sig i länder som till exempel Luxemburg och Schweiz. Men jag tror tennisen ändå mår bra ute i klubbarna i Sverige. Visst, det är mycket fokus på padel just nu och vi får väl se hur det kommer påverka tennisen i framtiden.

Tycker du att det borde göras någon uppdatering av den här Kravanlysen framöver?

Jag gjorde faktiskt en uppdatering för Fjeldstad för tre år sen. Då var det fokus på teknologin. Idag har man möjlighet att få in mycket data och det är väldigt spännande att följa vad som händer på den fronten. Frågan är hur man ska använda teknologin? Verktygen är fantastiska men det krävs att man gör ett gediget efterarbete och analyserar datan.

Vad kom du fram till i den här uppdateringen du gjorde för tre år sen?

Summa summarum, jag minns en paragraf jag skrev som gick ut på att det vore bra om man på förbundsnivå går igenom nya tekniska koncept som finns och försöker få ut det i klubbarna och får tränarna engagerade i det. Problemet är att vi har en klubbstruktur i Sverige där det är svårt att lägga stort fokus på utbildning och det sportsliga för det är ofta andra frågor som kommer emellan. Tiden att tänka på just tennis och försöka förbättra den är knapp – det är ofta man dras med ekonomiska problem eller abonnemangsfrågor som tar mycket tid. 

Tror du klubbstrukturen i Sverige idag är old school och behöver förändras?

Både och. Det finns många föreningar utomlands som har samma problem som vi har i Sverige. Sen finns det akademier. Vi kan inte jämföra Mouratoglou med Good to Great, men tittar vi på Mouratoglou så har de en del toppspelare men mängder av tränare och en stor stab – hela akademin är en jätteindustri där man kanske satsar på två procent av spelarna – resten handlar om att dra in pengar. Det tycker jag dock blir fel för då blir det en ekonomisk fråga och väldigt selektivt på så sätt. Jag tror istället vi ska öka samarbetet mellan klubbarna och regionerna.

I slutet av Kravanalysen 2008 skrev du ett antal punkter på satsningar som kommer leda Sverige tillbaka till större framgång i tennisen. En av punkterna handlade om utbildning och att man kan höja kompetensen hos tränare, spelare och föräldrar genom bland annat en tränarlicens. Tror du fortfarande att det vore bra?

Jag har jobbat en hel del i Frankrike och att få en tränarlicens där tar ett helt år. Då behöver du läsa ett par timmar i veckan. Det är ungefär som att gå 15 högskolepoäng under ett år för att i slutet ta ett prov. Ett prov har du i TGU1 och 2 också, men det här är en mer gedigen utbildning. Dessutom behöver du hålla en viss grad av egen spelnivå vilket i sig inte är ett krav för att vara en bra tränare, det har vi sett många exempel på, men det jag vill komma fram till är att det krävs rätt mycket för att få den här licensen vilket ger diplomet en högre grad av status. Det blir lika mycket värt som en högskoleexamen. I Frankrike så behöver varje klubb ha minst en tränare som har en sådan här utbildning i syfte att kvalitetssäkra kunskapen i klubbarna. Det här tror jag är bra och något vi borde ha implementerat i Sverige sedan längesen. Tränarna skulle då få mer pondus eftersom det inte skulle vara lika lätt att bli tränare. 

Har du själv jobbat i Frankrike?

Jag har jobbat i klubbverksamhet i Frankrike som tränare. Jag bodde även på Cypern en period och hade ett samarbete med en klubb i Frankrike och var under den här perioden med och fick två publikationer publicerade där vi tittade på nutrition och vad sportdrycker kunde ha för effekt på tennisspelare. Kortfattat förde vi ett protokoll över man skulle dricka och när och såg att dryckerna hade en positiv effekt i att spelarna höll lite bättre och hade mer kraft i slutet av en standardiserad match. De hade mer muskelstyrka och explosivitet kvar, men det gällde att vara disciplinerad och dricka konstant och regelbundet. 

En annan punkt som togs upp i Kravanalysen var behovet av att skapa en svensk framtidsanda och vinnarkultur genom att få alla inom svensk tennis att arbeta i en gemensam riktning. Är din känsla att så hörs idag snart 15 år senare?

Både ja och nej. När man tittar på konferenser och tränarutbildningar ser man ofta samma ansikten. Jag tror en del klubbar verkligen följer med i förbundets riktlinjer och försöker samla information, men sen tror jag vissa klubbar inte alls gör det. Så jag tror inte alla har en gemensam riktning. Sen har du Good to Great som kommit in i Stockholm och som har lite samarbeten men jobbar mycket efter en egen riktning. Det känns generellt som alla gör sin grej. 

Men din känsla är att svensk tennis är på rätt spår?

Man jobbar en del med utbildningen nu och på att utbilda tränarna, vilket är bra och positivt! Det är alltid bra med förändring om det ger förbättring. Alla pratar om förändring men det viktiga är att kunna analysera om förändringen man gjort givit någon förbättring. Där tycker jag man ska titta på andra nationer för att se vad som fungerat och inte fungerat. En förändring innebär inte automatiskt en förbättring. Vissa satsningar som gjorts har inneburit förändring men har det gett någon förbättring?

När vi pratar om att hur andra nationer gör upplever jag ibland att motargumentet lätt blir att det är olika kulturer och olika förutsättningar länder emellan och att man inte kan titta för mycket på hur nationer gör?

Jag tror man måste våga titta på vad som funkar för andra. Se vad som fungerar för dem och sen våga applicera det hemma. Vi kan inte utgå ifrån att vi är annorlunda än andra. Man måste våga förändra men också våga analysera det för att se förbättring. Man kan inte bara skjuta ut ett hagelskott och hoppas att det blir bra!

Trycker ni här kommer ni till Kravanalysen

Trycker ni här kommer ni till Utvecklingstrappan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s