The road to Grand Slam, med André Göransson!

Hur ska man tävla för att bli tennisproffs? Ja, en inte helt enkel fråga. Lika många vägar som bär till Rom, nästan lika många vägar bär till en Grand Slam. Men det finns vägar som är vanligare än andra. I den här reportageserien tittar vi på hur vägen till Grand Slam för våra tio senaste svenska Grand Slam-deltagare sett ut. I den här fjärde delen är det André Göransson vi tittar närmre på.

Jag tror man måste acceptera att i den här sporten och i livet så drabbas man av motgångar. Det som hjälper mig då är att inte göra mig själv till ett offer. Att inte tänka att universum är emot mig, att jag har otur och att det är synd om mig. Kontrollen ligger alltid hos dig själv – du kan ta dig igenom det här.

Namn: André Göransson

Födelsedatum: 30 april 1994

Moderklubb: Höllvikens TK

Högsta proffsranking: 62 i dubbel

Spelade Grand Slam som junior: Nej

Grand Slam debut som senior: Wimbledon 2021, kvartsfinal, året André fyllt 27 år.

I den här granskningen fokuserar vi på dubbelspelaren André Göransson. I singel har han uppnått en högsta ranking på 773 i världen, år 2017. Under junioråren är det gemensamma rankingar för singel och dubbel så då räknas även singeln in.

Tävlande som junior:

2007 (13 år): Tennis Europé-ranking på 498 bland 14-åringar, ett år ung.

2008: Ranking på 664 bland 14-åringarna när det var hans ålder. 

2009: Spelade tre ITF-turneringar i slutet av det här året, när han var 15. Två av dem i Afrika och en i Danmark.

2010 (16 år): Fyra turneringar spelade, två i Sverige och två i Vietnam. Två kvartsfinaler som bäst i singel men en dubbeltitel i Grade5 i Sverige. Ranking vid årsslut: 1015.

2011: Sex turneringar och ytterligare två kvartsfinaler. Ranking vid årets slut: 814.

2012 (18 år): Sitt sista juniorår spelade André tre turneringar plus European Cup men utan större framgångar. Ranking vid årets slut: 725.

Högsta juniorranking: 327 i januari 2012 (året han fyllde 18)

Kommentar från Linus: Juniortiden var ingen framgångssaga för André internationellt. Han tävlade inte särskilt frekvent, men ändå anmärkningsvärt att han inte nådde längre än kvartsfinal i någon singelturnering.

Hösten 2013 flyttade André till Kalifornien och började plugga och spela för University of California, Berkeley. Där tillbringade han fyra år och gick ut våren 2017. Under de här åren tog han sin första ATP-poäng i dubbel och fick sin första proffsranking i dubbel den 5 oktober 2015, en ranking på 1137.

Seniortävlande fram till Grand Slam-debuten (dubbel):

2011 (17 år): 2 futures

2012: 5 futures

2013: 3 futures

2014 (20 år): 1 future

2015: 1 challenger

2016: 1 challenger, 1 future

2017 (23 år): 1 future, 2 challenger

2018: 12 challenger, 12 future

2019: 28 challenger, 2 ATP

2020: 14 challenger, 4 ATP

2021 (27 år): 14 challenger, 19 ATP (Grand Slam debut! Spelade både Wimbledon och US Open)

Kommentar från Linus: 2018 var det första året i hans karriär han spelade ett fullt schema med internationella tävlingar. Då spelade André hälften challengers och hälften futures. Året därefter ett schema på 30 tävlingar vilket hjälpte honom att närapå ta sig in på topp 100. Viktigt här är att se hur snabbt André tog sig förbi futures – redan sitt första ordentliga år 2018 var det 50/50 challengers och futures och därefter har han inte återvänt.  2021 spelade André 34 turneringar + Davis Cup – det krävs flitigt tävlande för att bygga en stark dubbelranking när man är mellan ATP och challenger!

Rankingutveckling under karriären (ranking i slutet av åren):

2013 (19 år): 1632

2015: 1198

2016: 1255

2017 (23 år): 512

2018: 265

2019: 107

2020: 89

2021 (27 år): 65

Kommentar från Linus: 2015 och 2016 spelade André fortfarande collegetennis och tävlandet blev sporadiskt. När han på våren 2017 gick ut skolan blev det ett tydligt rankinghopp direkt även om han bara spelade tre tävlingar, men på de tre tävlingarna hann han med en challengertitel och en futurefinal. Därefter en stadig rankingutveckling i rätt riktning år för år och det mesta talar för att André fortfarande har några ytterligare kliv framåt kvar i kroppen?

Proffstitlar som senior:

2017: 1 challenger

2018: 1 challenger, 2 future

2019: 3 challenger

2020: 1 ATP

2021: 2 challenger

Kommentar från Linus: Ungefär vad man kan hoppas på som tennisproffs på en hög nivå – ha som mål att vinna någon titel per år? Jag ser mycket hellre ett sånt här facit i tidiga år än 10-15 titlar på futures – då har man inte vågat försöka ta steget upp i nivå tillräckligt snabbt.

Nu ska vi höra vad huvudpersonen André Göransson själv ser som viktiga pusselbitar till att nå Grand Slam!

Vad var nyckeln för dig som spelare som gjorde att du nådde Grand Slam?

Det är svårt att svara på. Under min collegekarriär gick jag lite fram och tillbaka i tankarna om jag ville satsa fullt ut på min tennis efter plugget. Jag hade många olika tankar i rullning men tränade hela tiden på för fullt precis som att jag skulle spela som proffs efteråt. Men tankarna fanns där om vad jag skulle göra. Kanske skulle jag bli skådespelare i Hollywood? Kanske något annat. Men jag spelade hela tiden mycket och under mitt sista år på college kände jag att jag ville pröva vingarna. En stor del i att jag har nått så långt är min coach i USA, Scott Kintz. Han var assisterande coach, volontär, under mitt tredje och fjärde år på Berkeley och vi har fortsatt jobba ihop sen dess. Han har varit bra på att pusha mig till att bli bättre och jobba på de sakerna vi tror på. Det har också varit viktigt för mig att vara ute och spela väldigt många tävlingar. Även där har Scott pushat mig hårt. Ibland har jag känt att jag kanske ska ta en vecka off från tävlandet och åka hem, men då har han pushat mig att ”spela den här också, ta en till”. Ibland har jag en egen röst som vill gå den bekväma vägen men då har jag hört hans röst i det andra örat som säger att jag kan pusha mig lite till. Det här att göra val som inte alltid är det bekväma, där har han varit en stor hjälp.

Kan du berätta om någon gång under din karriär före din GS-debut där du stod inför ett vägskäl i din satsning där du tog ett beslut som visade sig bli väldigt lyckat?

2019, när rankingsystemet gjordes om och det infördes en ”transition tour”, då låg jag precis på gränsen mellan att kunna spela challenger eller behöva spela futures i dubbel. I början av det året valde jag att åka till Nya Kaledonien och därefter till Canberra i Australien och den delen av jordklotet. Jag visste inte ens om jag skulle komma in i tävlingarna eller inte och att åka från USA dit kostade rätt mycket, det var en ekonomiskt dyr uppoffring med tanke på att jag inte visste om jag skulle komma in i tävlingarna. Men, det slutade med att jag och min partner kom sist in i den första tävlingen och gick till final både där och i tävlingen efter och därefter var jag plötsligt inne på challengertouren. Det hade lika gärna kunnat bli att jag inte kom in i tävlingarna och fått spela futures istället, men tack vare den riskabla chansningen kom jag in på ett spår som sen fortsatte. Det visade sig bli betydelsefullt att jag vågade chansa på att åka dit och råkade göra bra ifrån mig. Eller råkade och råkade – jag tog tillvara på möjligheten.

Vad är ditt tips för juniorer som drömmer om att få spela Grand Slam-tävlingar?

Ju mer du kan förstå att det är totalt irrelevant hur bra du är som junior, desto bättre är det. Det är inte dåligt att vara bra, det kan man aldrig säga, men om du vill och hela tiden försöker bli bättre så kvittar det hur bra du är som junior. Det finns många spelare på touren som varit riktigt dåliga som juniorer i förhållande till hur bra de sedan blivit. De har hållit en låg klass resultatmässigt men blivit bättre för varje år som gått och kunnat se förbättringskurvan peka uppåt. Jag önskar själv att jag hade den inställningen att vilja bli bättre under juniortiden. Faran som finns med att vara för bra som junior är att du tror att du redan är så bra och inte har samma hunger till att förbättra dig. Juniortiden är en tid för att utvecklas. När du är 12-15 år har du 10 år framför dig där du bara ska bli bättre där resultaten betyder väldigt lite. Det är såklart jättesvårt för en junior att förstå det och självklart vill man vinna, det är viktigt att ha en tävlingsriktad tankegång också, men jag önskar juniorer kunde förstå att du har så lång tid på dig att bli bättre och lång tid på dig att förbättra delar av ditt spel. Kan du nyttja de åren så sparar du mycket tid senare under din karriär. Jag önskar jag kunde gå tillbaka och förstått det här tidigare, men det är inte lätt att ha processtänket på plats under juniortiden.

Två egenskaper du har eller har haft som varit viktiga för dig i att nå ditt du nått?

Min envishet har gynnat mig i min karriär och mitt öppna sinne. Jag har hela tiden varit öppen för att lära mig nytt och se saker från ett annat perspektiv.

Har du haft någon motgång i karriären som gjort att du börjat tveka på dig själv? Hur uppstod den och vad gjorde du för att ta dig ur den?

Motgångar har man hela tiden. Varje år råkar man i perioder ut för motgångar. Jag har sluppit någon motgång i form av skador på ett år eller liknande, det värsta jag hade var problem med handleden precis efter college vilket var surt, för då kunde jag inte spela backhand utan tvingades slica den hela tiden. Jag försökte helhjärtat men det kändes…surt. Det var en liten motgång. Men annars, jag tror man måste acceptera att i den här sporten och i livet så drabbas man av motgångar. Det som hjälper mig då är att inte göra mig själv till ett offer. Att inte tänka att universum är emot mig, att jag har otur och att det är synd om mig. Kontrollen ligger alltid hos dig själv – du kan ta dig igenom det här. Du har kontrollen att bli bättre och göra lite extra. Gör du det kommer vinsterna. Du har makten. Det tror jag är viktigt, att inte tänka ”det här är typiskt mig, nu händer det här mig igen.” Den här offerkänslan, då tar du inte ansvar för vad som händer och riskerar att bli paralyserad. Man kan alltid tveka på sig själv och folk kommer alltid tveka på en. Det fanns många som tvekade på Nadal redan för tio år sen, men nu är han tillbaka igen och vann Australian Open 2022 när väldigt få trodde att han skulle göra det. Det här med tvekan, det är viktigt att du inte tvekar på dig själv. Så länge du inte tvekar har du fortfarande en chans. Ta kontrollen över din karriär och din tennis – det är du som bestämmer hur bra du kommer bli, ingen annan!

Har ni hört poddavsnitt 21 av säsong 2 med Andre Goransson? Om inte, gör det HÄR!