Ett snack om serve med servespecialisten Valentin Manolescu

Serven. Tennisens rimligtvis viktigaste slag tillika tennisens enda slag som utgår från en fast situation. Det enda slaget du fullständigt äger kontrollen över. Men ändå så svår att lära sig bemästra och likaså lära att ut. Eller?

Jag blir ibland kallad tekniktränare eller teknikfreak vilket jag blir lite trött på – jag tycker bara det är synd om spelaren blir begränsad för att tekniken sätter stopp

Jag fick höra ryktet om en servespecialist i Stockholm för några veckor sedan. Spännande! I fotboll finns det anfallstränare, målvaktstränare, inkastspecialister och så vidare, men i tennis är det inte lika vanligt att coacher specialiserat sig på enstaka slag eller situationer. Jag ringde upp Valentin Manolescu, klubbchef i Sollentuna TK, för att höra om om ryktet att han är servespecialist stämmer.

–Haha! Alltså, det här epitetet servetränare, jag vill påstå att jag är bredare och kan mer än så, skrattar Manolescu. Men visst, absolut, jag är väldigt intresserad av serven.

Det räckte för mig. Jag satte mig i bilen och åkte ut till Sollentuna för att träffa ”Valle”, som han kallas. 

Valentin Manolescu kom till Sverige 1979 från Rumänien. I Märsta fanns det en asfaltsbana utanför deras boende där Valentins pappas kompis spelade tennis. På vintrarna blev det skridskor för Valentin men på somrarna var det tennis som gällde. Han jagade banor till höger och vänster för att få spela. Han tog sig till Akalla, Husby och överallt där han kunde få slå bollar. Sommarlovsmorgon på tv gjorde inget att missa – 7-8 timmar kunde spenderas vid banorna.

När Valentin var 12 år började han i tennisskolan i Solna. Han och en kompis hade cyklat till tennisklubben och fått träffa tränaren Joakim Munkhammar som tog emot dem in i klubben. Föräldrarna fick veta det först när terminsavgiften damp ner i brevlådan. Borg var idolen men det var McEnroes humör han hade fått på banan.

Munkhammar bytte så småningom klubb till Sundbyberg och Valle följde med. Dit kom också tränaren Hannes Hederstedt. 

–Det här behöver du inte skriva, men jag fungerade inte med Hannes det första halvåret. Men efter sex månader vände det och sedan blev vi bästa vänner! Hannes är den som fick mig att vilja bli tränare och som visade mig vad tränarskapet innebar. 

Vad innebär det?

–Först och främst innebär det inte att komma fem minuter i och dra fem över, som jag gjorde i början. Men Hannes hade tålamod, han tog mig under sina vingar. Han skapade aktiviteter, bedrev läger och tog tidigt in mig på sina lektioner för att hjälpa till. Han sa att han tyckte jag hade ett tekniskt öga för detaljer, så jag fick bli hans lärling så att säga. Det var hur stort som helst! Man får verkligen säga att jag hade tur som fick träffa Hannes. Han lärde mig också värdet av att tacka nej, att pengar är långt ifrån allt. 1994 ställdes det på sin spets när jag fick ett erbjudande om att jobba för en klubb med 17 000:- i lön, vilket på den tiden hade varit bra, men jag tackade istället ja till ett annat förslag på 10 800:- i månaden vilket var det bästa beslutet jag tagit!

Andra stora förebilder och personer han utbytt mycket tankar och funderingar med under åren är bland andra Kenneth Bergbom och Stefan Åslin.

–På senare tid har jag börjat jobba mycket med personlig utveckling. Tidigare har jag varit en ganska osäker person. Jag har haft skygglapparna på men kom till en punkt där jag ville börja jobba mer konkret och tydligare med mig själv och det har varit fantastiskt lärorikt. 

Hur har det varit lärorikt?

–På flera sätt! Bland annat har jag tidigare varit mer eldig och blivit upprörd när saker inte blivit som jag velat. Nu är jag, eller jobbar på, att vara mer saklig.

Epitetet servetränaren myntades när Valle var tränare i Solna och ”alla” där lärde sig att kickserva. Det har sedan spätts på när han lagt mycket tid på att träna extra serve med Simon Freund, rankad 361 i dubbel i världen.

–Man lär sig något hela tiden. När jag jobbade på Ekerö lärde jag mig vikten av tränarrekrytering och jobbade stenhårt internt med tränarutveckling och utbildning där. Det finns aldrig något stopp, man kan alltid bli bättre och lära sig mer. 

Men hur har du lärt dig just serven?

–Jag har Stefan Edberg att tacka för mycket vad gäller serven. Vilket jag också gjort – jag stegade fram till honom på Sergels Torg när han hyllades efter Wimbledontiteln ett år och tackade honom, haha. Jag har även studerat Sampras. Men framförallt Edberg. Kopierade även hans spelstil med att komma fram på nät och variera mycket… kanske i och för sig delvis för att jag själv inte behärskade grundslag så mycket. 

Men det har gått ett tag sedan Edbergs storhet, har inte serven och spelet förändrats sedan dess?

-Absolut! Jag ska precis faktiskt påbörja en 40 timmars kurs om serven med Mark Kovacs. Den är uppdelad i åtta olika steg och ska bli grymt intressant! Jag har den redo på datorn.

Jag ber Valle om att gå in på det mer praktiska med serven. Vad görs det för generella fel när vi lär ut serven till yngre? 

–Det finns lite generella fel som görs, men viktigt att förstå är att det går att börja ganska tidigt med serven på en relativt avancerad nivå. Vad som är avancerat? Greppet anses vara avancerat. Jag minns för ungefär tio år sen när jag fick ett litet projekt att lära Johanna Ström serva. Då var jag inte så noggrann med greppet men fick fundera hur jag skulle få hennes rörelse att i alla fall påminna lite om en serve. Jag testade att kasta bollar, du vet klassiskt hur man alltid gjorde på 80-talet. Men när man kastar ser man inte hur träffytan ligger, så jag tog fram ett badmintonrack som hon fick börja kasta mot skynket. Genom lite olika varianter tog det tre månader tills det såg okej ut. Jag använder fortfarande badmintonrack när jag tränar serve med eleverna.

Varför ett badmintonrack och inte ett tennisrack?

–Ett badmintonrack väger mindre, då orkar eleverna hålla uppe armbågen. Vikten påverkar inte rörelsen då som ett tennisrack kan göra.

Greppet ska man börja vara tydlig med vid 9-10 års ålder tycker Valle. Har de svårt för det kan man tillåta ett lite vridet grepp, men ju tidigare man får in ett korrekt grepp desto bättre. 

Hur viktig är rätt teknik i tennis?

–Det finns många spelare som har bra spelförståelse. Jag blir ibland kallad tekniktränare eller teknikfreak vilket jag blir lite trött på – jag tycker bara det är synd om spelaren blir begränsad för att tekniken sätter stopp. Ska du ha kul med din tennis när du är 15-16 år är det nödvändigt att lägga tid på teknik tidigare, och det gäller såklart även grundslag. 

Ibland kanske spelarna upplever teknikträning som tråkigt?

–Det är enkelt att göra det roligt! Det gäller att skapa delaktighet, göra det som ett lag och ge mycket beröm. Jag jobbade med överkorsningssteg med en tjej nyligen, hon är 10 år och blev så glad när hon kände att hon kunde röra sig snabbare in i mitten! 

Ett problem jag tror många tränare känner när det gäller serveträningen är att det blir så lågt tempo och energi på banan när man tränar serve. Hur lägger du upp träningen när du tränar serve?

-Om jag har fyra spelare kör jag inte teknik med alla samtidigt. Då delar jag upp banan på hälften och kör med två medan de andra två får en annan spelövning att jobba med på sin halva. Så har jag ett öga på dem under tiden som jag jobbar teknik i serven, eller grundslag, på den andra halvan. Men vi jobbar inte teknik hela terminen, vi brukar köra i 6-8 veckor, sen kanske vi kommer in i en offensiv period där vi tränar offensivt spel. Där går det ganska snabbt att sätta tekniken, där jobbar vi kanske 4-5 veckor på det. 

När du säger att det går snabbt att sätta tekniken i volleyn till exempel, undrar du då vad andra tränare egentligen sysslar med?

–Jag hade en period i livet när jag tänkte lite så, men insåg att det inte tjänar någonting til. Vad tjänar jag på att gå runt och vara negativ om andra?

När Valle jobbar tekniskt filmar han mycket med mobilen. Barn är duktiga på att se och videokameran ljuger aldrig. Ofta filmar han ett antal slag, sedan tittar de tillsammans hur det ser ut varpå de prövar på nytt. Ofta säger eleverna snabbt vad de ser, men Valle medger att han ibland är lite för snabb med att själv säga vad han tycker. 

–Jag är dock noggrann med att inte förstora upp något som har utvecklingspotential till att vara ett problem. Jag vill inte att en elev ska bli för teknikfixerad. Någonting kanske kan bli lite bättre men det är viktigare att vi tar itu med saker som är riktiga problem. Jag har haft elever som blivit för fixerade vid små tekniska detaljer, det är inte bra.

Det är ju en liten vattendelare hur viktig tekniken är. Vissa tycker en bra teknik är superviktigt medan andra tar Medvedev som exempel för att det kan se ut lite hur som helst.

–Men liksom, är inte det mentala eller fysiska heller viktigt då?! Det är så lätt att ta Medvedev som exempel. I början när han kom fram sa jag också ”sådär kan man inte slå”, men sedan har jag studerat honom och han gör saker rätt. Han har en axelvridning i serven till exempel – så dålig är han inte. Hade hans teknik varit helt värdelös hade han inte servat i 225 km/h. Dessutom har han ett spelsinne som är helt otroligt! Visst, han kan bli stor i svingen men han gör grundgrejerna rätt. Det man kan säga är att utvecklingen inte går åt Medvedevs håll, vi kommer nog inte få se fler och fler som har slag som honom, snarare tvärtom. Det var längesen jag såg en kille med Carl-Uwe Steebes baksving.

När vi pratar om teknik – hur tänker du kring uppkastet i serven? Det finns ju två olika vägar att kasta upp bollen på: mer från sidan som Sampras eller från en position mer framifrån.

–Haha, jag har faktiskt fått höra att jag inte kan lära ut uppkast! Men, det viktiga är att uppkastarmen inte är bakom baslinjen när man kastar bollen. Börjar man framifrån är jag inte negativ till en liten vick åt sidan innan man släpper bollen för att få med sig axelvridningen. 

En annan teknisk bit i serven som är en vattendelare är ifall man ska dra ihop fötterna eller stå med dem isär när man gör sitt frånskjut från marken. Exempelvis Federer står isär medan Nadal drar ihop dem. Vad säger du?

–Där har jag faktiskt fått ett svar från Kalle Engström, fystränare för Simon Freund. Han har kommit fram till att det bästa är att sätta ihop fötterna under förutsättning att du är stark nog. 

Och du håller med?

–Från början höll jag hårt på att dra ihop dem. Sen blev jag mer öppen för att ha dem isär. Jag återkommer dock alltid till att dra ihop men har inte något emot om spelare vill ha dem isär. 

Var och varannan minut reser sig Valle upp och visar med rörelser hur han menar när han förklarar tekniska detaljer i serven. Han säger att det blir som ett fyspass att resa sig upp från soffan stup i ett. När vi kommer in på kickserven går han däremot igång verbalt. 

–Jag har hört tränare säga att tjejer inte kan kicka – hur dumt är inte det? Johanna Larsson och Rebecca Peterson, jag kan väcka dem båda mitt i natten och så slår de en kickserve du inte har en chans att returnera. Det är bevisat att tjejer kan slå kickservar, det är inga problem. Men däremot, vad tror du, jag har hört sägas att kickserven är på väg bort från proffstennisen?

Nja, det tror inte jag. Däremot tycker jag man ser, vilket jag också tror, att spelarna framöver kommer variera andraserven mer. Att bara slå kickservar blir för lättläst, spelarna returnerar för tufft för det, så fler kommer nog variera både placering och skruv mer. 

–Ja, så tror jag med. Andraservarna kommer bli tuffare, men jag tror absolut kickserven kommer finnas kvar. Slicade servar innebär lite mindre marginal.

Ja precis, du kan ha så otroligt hög rackethastighet i kickserven. På tal om skruv i serven…pannkaksserven som Simon Freund går i bräschen med?

–Det är 100 % Simon som kommit upp med den, jag har inte något med den att göra. Däremot har jag absolut ingenting emot att han använder den! Han har lärt sig dölja den på ett fantastiskt sätt och har dessutom en relativt hög träffprocent på de servarna. Idén föddes i att när du som högerhänt vill serva utåt i backhandrutan drar sig serven lätt inåt rutan, nu drar den sig utåt istället.

Vi återkommer igen till kaströrelsen. Det är vanligt att vi jämför serverörelsen med en kaströrelse. Är det korrekt? Är rörelserna lika varandra?

–Ja, de är lika varandra. Jämför man med en pitcher i baseball så är rörelserna lika varandras förutom att de inte lyfter från marken som man gör i en tennisserve när man hoppar. Men oj vad jag älskar en pitchers förberedelse och hur han laddar! 

Så du ber också dina elever kasta bollar?

–Det är inget fel med det, men rekommenderar hellre att man kastar badmintonrack. Då får du även en känsla av hur racket ligger i handen. Jag har lagt på silvertejp på racketarna så de skadar inte banorna och har fått åtta badmintonrack av badmintonklubben här bredvid som ändå skulle slängas. När jag tänker efter har jag slutat med att kasta boll på träningen. 

Hur stor del i att serva hårt har med teknik att göra och hur stor del fysisk styrka?

–Det är mer fys inblandad än jag först trodde. Om till exempel armbågen ramlar ner i laddningen så kan det vara att musklerna inte orkar hålla emot, då behöver du stärka vissa muskler. Det finns inget facit, det klart det kan vara både och, men det är mer fysik än jag först trodde. Överlag när det gäller att serva hårt tänker jag att det klart flacka servar ger poäng, men framförallt tycker jag man ska jobba med variationen i serven. Lite äcklig skruv som kommer i olika bollbanor, det ger bra utdelning.

När vet man om man ska gå in och börja jobba med att korrigera en teknik? Ibland kanske det inte är värt den tiden det tar att ändra något, så att säga.

–Jag tänker att om spelaren är ambitiös men inte satt så höga mål, då kanske jag pratar lite med personen och lägger fram förslaget och frågar om vi ska jobba lite på just det här. Om spelaren är väldigt ambitiös, kanske ska börja tennisgymnasium och släppt andra idrotter för tennisens skull, då är han säkert laddad på att fixa detaljer för han förstår syftet med det. Så det får man känna av lite. Vissa säger att de vill jobba med något för att vara hövliga, men när man börjar så märker man att de egentligen inte vill. Då brukar jag stoppa det. 

Serven. Ett komplext slag men också ett slag som verkligen går att träna sig till att få bättre. Kunskap är makt. Nu väntar 40 timmars fortbildning för Valle – man kan alltid bli bättre. 

–Jag har lärt mig mycket genom misslyckanden genom åren, men också från lyckade arbeten. Den dagen jag säger att jag kan allt får du säga till mig att lägga ned, då är det hej då.