Next Generation Coaches – John Björksund!

Inga kommentarer

Det råder en närapå akut tränarbrist i Sverige. Allt fler svenska tennistränare går över till padel och allt färre personer ser tränaryrket som en möjlig karriärväg. Men, det finns undantag! Vi träffar i den här porträttserien svensk tennis framtid – Next Generation Coaches!

Namn: John Björksund

Ålder: Född 1997

Moderklubb: Växjö TS

Nuvarande arbetsroll: Tränare på KLTK med ansvar för tävlingsjuniorerna

Dåtid

När John Björksund gick i årskurs sju och började i Kronobergsskolan i Växjö fick alla skriva en framtidsbok om sig själva. Där skrev John att han skulle bli världens bästa tennistränare. På skolan gick en lärare vid namn Jonas Nilsson som skulle komma att betyda mycket för Johns utveckling.

-Jonas tyckte jag verkade intresserad av att leda folk så jag fick vara med och styra idrottslektioner och hålla tennislektioner för mina vanliga kompisar i skolan. Vi åt frukost och sen gick vi och spelade tennis – det var egentligen så det började.

Samtidigt hjälpte John till på lite minitennisträningar emellanåt i Växjö TS som de flesta tävlingsspelare någon gång gjort.

-Det var nästan svårt att inte gilla tränaryrket med Fidde Rosengren och Calle Pihlblad omkring sig. Jag har haft en väldig lyx med bra personer omkring mig under nästan alla år. Att Fidde tog med sig Mario Ancic till klubben och man fick höra honom berätta hur det var att resa världen runt gjorde mig så klart inspirerad. Eller när Calle Hageskog var på Ready Play och sa att jag fick ställa hur många frågor jag ville. Det var ett eget val jag gjorde att stanna kvar och hänga i hallen och ställa frågor, det var ingen kompis som gjorde. Det har betytt mycket för mig att folk ställt upp och tagit sig tiden att prata med mig. 

När John var 19 år startade han ett projekt med tio tjejer från hela Tennis Syd som tillsammans åkte runt på tävlingar och som John arrangerade läger för. Målet med projektet var att tjejer från mindre klubbar som inte hade så många träningskompisar men älskade tennis skulle få det ännu roligare med sporten.

-Till exempel hade vi en 14-årig tjej från Smålandsstenar som mestadels tränade med pappor i klubben, vilket kanske inte är den mest inspirerande miljön för en 14-åring. Vissa av de här tjejerna har fortfarande kontakt och är bra kompisar idag. 

Idén kom ifrån att John hade tränat tre tjejer extra nästan dagligen i Öjaby och bestämde sig för att utvidga det med fler tjejer som kunde samlas kontinuerligt.

Personlig utveckling

Utveckling har alltid varit viktigt för John. Han har alltid velat framåt och förstått vikten av att omge sig av personer han kan lära sig utav. Projekten han drev i Växjö var lärorikt men när han förstod att det kunde vara dags för ett miljöombyte rådfrågade han folk han kände och blev tipsad att KLTK kunde vara ett bra nästa steg för honom och hösten 2018 flyttade han till Stockholm. Åren på KLTK har varit lärorika men han ser flera områden han själv fortfarande behöver bli bättre inom.

Teknik är det vi tränar minst på här på KLTK och det vet jag att jag behöver bli bättre . Teknik är en viktig del. På kungliga har vi en syn som bygger på att tennis ofta vinns på taktiska och mentala bitar, man vinner mer sällan genom tekniska bitar. Dock, när tekniken blir ett hinder är det viktigt att fixa det. Så att hitta så många lösningar som möjligt att jobba med teknik på, utan att vara ensam med spelaren på banan ihop med en korg, är något jag jobbar på att utveckla. Att hitta implicita lösningar, för det säger forskningen är det bästa, men det behövs mycket träning för att jobba på det här sättet och KLTK är en klubb där man tränar lite mindre än i andra klubbar.

Vid sidan av sitt heltidsjobb har John hela tiden pluggat vid sidan av för att lära sig mer. En av de viktigaste delarna i tennis säger han är den mentala biten vilket intresserar honom mycket, därför har han de senaste tre åren läst 4-5 kurser på halvtid inom just idrottspsykologi via Växjö Universitet. John menar att det i Sverige inte finns någon riktig utbildning för att bli tennistränare vilket gör att han behövt göra en egen form av utbildning vilket byggt mycket på att omge sig av folk som är väldigt duktiga på tennis.

Du har gått de svenska TGU-utbildningarna, vad tycker du om dem?

-Jag har gått dem för att man ska det och jag har lärt mig saker av dem med, men det har varit svårt för det har varit många tränare med väldigt olika ambitions- och kunskapsnivåer med. Jag var manisk och väldigt intresserad vilket inte alla var och då blev inte diskussionerna på den nivån jag hade önskat. Men jag är glad att jag gick dem för jag fick en grym relation med Peter Rejmer som lärt mig mycket och jag lärde känna Robin Ljunggren som jag också fick med mig saker utav. Så utbildningarna gav mig något, men inte på det sättet jag hade trott. 

Nutid

Idag är John tränare på KLTK och ansvarig för klubbens tävlingsjuniorer. På kungliga jobbar man i ett team där man inte sällan får hjälpa till över ansvarsområdena. Till exempel med akademin ”Academy of KLTK” som är en extern del i klubben. En vanlig vardag kan John stå med spelare i ett åldersspann 8-19 år men där spelarna som är 12 år eller äldre oftast tillhör tävlingsjuniorerna.

Jag trivs väldigt bra, det är en häftig miljö att jobba i här på KLTK. Det är en fin hall och en bra organisation där vi jobbar med det sportsliga, inte med att byta lampor. Jag trivs i miljön med folk omkring mig som tror på mig. Jag har också fått resa ganska mycket vilket är en stor utvecklingsbit för mig. Att jag skulle komma in som 20-åring i en sådan här klubb och få ett så stort förtroende var inget jag trodde. Det är häftigt på KLTK hur de satsar på sina tränare – de vill att både spelarna och tränarna ska utvecklas.  

Vilka spelare tycker du det är roligast att jobba med?

-Allt är såklart roligt på olika sätt. Det har varit svinhäftigt att stå med René Lindberg och arbeta med de yngre! Det var en helt ny sak för mig när jag började göra det, jag hade inte stått med spelare under 10 innan på det sättet, så det blev en häftig inkörsport. Samtidigt tycker jag det är roligast att jobba med åldrarna 14-17 och vara med och resa i början av den typen utav tävlingstennis. Jag har fått chansen att vara ute på tävlingar med ett gäng duktiga spelare som Vaida Matuseviciute, Sebastian Eriksson, Linus Carlsson Halldin, Sebastian Abboud, Klara Milicevic med flera. Det har varit otroligt roligt!

Vad vi ska göra för att attrahera fler yngre tränare in i yrket

John, har du några tankar kring tränarsituationen i Sverige idag?

-Många kommer in i det här yrket för att ett problem ska lösas i en klubb. ”Oj, vi måste täcka tre timmar på fredag, vi måste sätta in någon!”. Tre timmar blir lätt fyra, sen fem, sen sex. Måndagar stod jag ett tag 12-22 på banan. Den inkörsporten blir för tung för många och då orkar man inte, speciellt när man inte har någon utbildning i hur man ska göra det. Om du börjar som revisor kommer du ha en handledare du går bredvid, men jag vet inte så många tennisklubbar där du har någon du går bredvid för att lära dig utav. Du förväntas kunna saker för att du har spelat själv. Så om du ser någon yngre i din klubb som är intresserad gäller det att hjälpa den personen och driva den framåt. Från förbundshåll tror jag man ska göra det synligt och roligt att vara tränare som ung. Kanske genom träffar med personer i samma åldrar?

Framtid

John är en person som har tydliga målsättningar för sig själv, något han tror är viktigt om man vill bli duktig på något.

Det är viktigt att veta vad man vill och vad man behöver göra för att nå dit. Det är svårt att säga exakt vad jag vill göra i framtiden, men jag ser framför mig att jag vill hjälpa till att få fram spelare som står sig bra internationellt. Just nu jobbar jag med juniorer, så då är det att hjälpa dem bli så bra som möjligt nationellt och internationellt. I framtiden kanske jag vill jobba mer och mer med spelare på internationell nivå och resa mer.

John säger att den erfarenheten han har fått av att resa under de tre åren på KLTK är svårt att lära sig på något annat sätt. 

-Om det i framtiden är att jobba med en enskild spelare eller genom en akademi, det vet jag inte, men för att nå så långt som möjligt gäller det att sätta sig själv i situationer du lär dig utav, för givande situationer är inte något man bara hamnar i, man måste se till att hamna i dem. Idag trivs jag i alla fall otroligt bra där jag är och hoppas vara med och bidra till att nå de målen vi har inom klubben idag. 

Har man som John haft mycket kontakt med Fidde Rosengren vet man att det handlar om att lägga mycket tid för att ta sig någonstans. Att vara en tränare med ambitioner är en livsstil och inget måndag- till fredagsjobb 9-17.

September till december jobbade jag varje dag vilket älskar, men därför är det viktigt att veta vart jag vill för då blir det lättare att förstå varför jag gör vissa val ibland. Ska man som ung person bli lika bra som de jag jobbar ihop med, eller ännu bättre, då behöver jag lägga tid på det här. Det har varit viktigt för mig hela mitt liv att veta vilket håll jag ska åt. Jag är fortfarande ung. Kanske rätt erfaren för min ålder men i det stora hela väldigt oerfaren. Nalle Puh har väl sagt något i stil med ”vet du inte vart du ska är det onödigt att gå”. Jag vill bli väldigt bra på det jag gör, annars gör jag det helt enkelt inte alls.  

Vill ni stötta “Linus på baslinjen” att kunna fortsätta leva leva vidare? Alla bidrag, stora som små, tas tacksamt emot! 
Patreon: https://www.patreon.com/linuspabaslinjen/membership
Swish: 0730-240031 (privatnummer men har AB)
Vill du som klubb synas på hemsidan som en av klubbarna som stöttar? Hör då av er till mig på linus.se.eriksson@gmail.com så löser vi det och detsamma om ditt företag vill synas som partner. Jag har aktiebolag så kan fakturera. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s