Hallå där, Robert Lindstedt!

Robert Lindstedt, 44 år, som satt upp målsättningen att bli världens bästa coach. Sedan slutet av 2020 coachar han amerikanen Denis Kudla, idag rankad 105 i världen i singel. Robert Lindstedt är själv Grand Slam-vinnare med en högsta ranking på 3 i världen som efter Davis Cup-matcherna i slutet av förra året avslutade sin egen spelarkarriär. 

Hur känns coachrollen hittills Robert?

Det är jättekul, det är mer givande än att spela själv, än så länge i alla fall. Känslan när man ser någonting, att det borde vara bättre att göra på ett annat sätt eller att man ska göra så här istället, och få personen att inse det och se att det funkar under matcherna, det är fantastiskt! Jag har alltid velat hjälpa folk och att nu hjälpa spelaren jag jobbar med, det är fantastiskt!

Är det något som har överraskat dig sedan du klev in i coachrollen?

Hur lång tid allting tar när man är coach. Hur mycket av en dag du spenderar med att förbereda och organisera saker. Jag har lagt ner mycket tid på min tennis, men det här tar ännu mer tid. Som spelare är du färdig för dagen när du tränat klart men när Denis går och vilar fortsätter min dag. Jag scoutar, kollar någon annan match, förbereder. Jag har ännu mindre tid för den sociala biten av ”Roberts liv” än jag hade innan. Där har jag fått mer respekt för rollen än jag haft innan. Det tar sån jäkla tid. Det går non stop.

Nu när du ser på själva spelet tennis med andra ögon, känner du att du har lärt dig något som du kanske inte riktigt såg när du själv spelade?

Jag vet inte riktigt… även om jag kunde spela singel så är det klart att jag studerat mer singel nu än tidigare. Det ser jag på ett nytt sätt. Kanske inte själva tennisen, men approachen till det hela och de mentala svängningarna. När man ser ilska och besvikelse på en bana så reagerar man med ”men lägg av, sluta med det där”. När man själv var på banan var man så uppslukad att man inte kände att man hade den kontrollen. Just det och hur man ska kommunicera är spännande.

Hur kommunicerar du då? Hur är du som ledare och coach?

Helt underbar! Nä, faktum är att jag är rätt hård. Professionalitet, det är viktigt för mig. Ser jag Denis släppa taget om vissa bitar, då funkar det inte. Det finns dagar vi bara kör 45 minuter varpå jag säger åt honom att gå och göra vad han vill, för att vara professionell är inte bara att vara 100 % hela tiden utan även att veta när man ska koppla ifrån, när man ska vara det och att då vara det fullt ut. Jag är väldigt hård med den professionella biten. Utöver det är det mycket diskussioner. Jag försöker personligen lära mig så mycket jag kan om det vi jobbar med och gör och diskutera det vidare.

Tror du att ditt ledarskap formats mycket av ledare du själv haft genom åren?

Det är många jag inte anställt själv men som jag haft förmånen att vara på samma bana som genom att ha spelat tillsammans med dem eller haft de här coacherna som coach själva. Det är många diskussioner som förts genom åren med till exempel Wilander, Nyström, Fidde, Tompa Jo, Enqvist, Larsson med flera. Alla de här personerna har jag tagit med mig en eller flera saker av genom alla diskussioner man fört.

Hur känns det spontant, ser du dig själv satsa på en tränarkarriär in i framtiden?

Jag vill bli världens bästa coach. Det har varit mitt mål ända sedan jag började med det här och fortfarande är. Det är något jag vill försöka bli. Om det blir så eller om man får något offer på vägen man inte kan tacka nej till får vi se, men just nu är målet att bli så bra som möjligt och i alla fall bli en av världens bästa coacher!

Har ni hört podcastavsnitt 35 av första säsongen med Robert Lindstedt? Om inte, gör det HÄR!