Tennisgymnasium i Sverige 2021 – för vem och med vilket syfte? Del4

Inga kommentarer

Tennisgymnasier har i väldigt många år varit en central del i en svensk tennisspelares satsning. När jag själv (född -89) hade gått ut högstadiet fanns det tre RIG-gymnasier med ett begränsat antal platser att söka till – idag finns det bara ett kvar, men utöver RIG:et i Båstad finns ett stort antal NIU-gymnasier på diverse orter i Sverige. Den stora frågan är – vad fyller tennisgymnasierna idag för roll? För vilka är gymnasierna till för? Kan man ens kombinera gymnasiestudier samtidigt som man gör en seriös satsning mot en proffskarriär? Jag ställde nio frågor till ett antal av de ansvariga ledarna för Sveriges tennisgymnasier och publicerar 2-3 frågor med svar fyra dagar i rad med syfte att försöka skapa en bild av vad tennisgymnasierna idag spelar för funktion inom svensk tennis.

Tränarna som medverkar med svar är:

Niklas Rosengren, verksamhetsansvarig RIG Båstad

Lars Jönsson, huvudansvarig tennistränare Aspero Idrottsgymnasium Göteborg

Samuel Ekberg, ansvarig tränare Filbornaskolan Helsingborg

Per-Erik Granath, ansvarig tränare De la Gardiegymansiet Lidköping

David Gustafsson, ansvarig tränareMalmö Idrottsgymnasium

Stefan Åslin, ansvarig tränare Tibble Gymnasium Täby

Johnny Richtmann Lindahl, ansvarig tränare Umeå Elitidrottsgymnasium

Pedro Anschau, ansvarig USIF Celsiusskolan Uppsala

I de tre första delarna har följande frågor besvarats:

  • Vad tänker du när du läser ovan stycke som står på tennis.se (”På utvalda ställen i landet erbjuds ett vässat program för dig som har ambitionen att satsa mot en elitkarriär som seniorspelare och vill kombinera tennis med studier på gymnasienivå.”)
  • Hur väl stämmer det stycket in på ert tennisgymnasium?
  • Hur mycket träning erbjuder ni spelarna i gymnasieregi?
  • Tror du att det i dagens internationella konkurrens är rimligt att tro att det går att kombinera gymnasiestudier med en fullskalig tennissatsning på proffsnivå?
  • För vilka spelare tänker du att ert tennisgymnasium är till för?
  • Min uppfattning är att det inte längre är de allra bästa spelarna i ålderskullarna som söker RIG-gymnasierna, och kanske inte ens till de regionala gymnasierna. Varför tror du att det är så?
  • Om vi blickar tio år fram i tiden, hur tror du det ser ut på tennisgymnasiefronten i Sverige då? Har sättet tennisgymnsierna bedrivs på förändrats tror du?

Dags för de avslutande två frågorna!

Om vi tänker elittennis, vad tror du är nästa naturliga steg vad gäller skolsystemet i Sverige för att kunna tillgodose behoven vad gäller elitsatsningar?

”I gymnasieåldern gillar jag inte ordet elitsatsning utan ser det mer som en förberedande elitsatsning.” /Samuel Ekberg

David Gustafsson: Jag är för dåligt insatt i skolans värld för att kunna svara på exakta förändringar i läroplaner etc, men mer flexibilitet från mellanstadiet och uppåt för att kunna träna och spela tennis på skoltid är nog ett måste. Utan att ha vetenskaplig backning för detta påstående så har jag själv upplevt att flexibla lärare som ”böjt” på reglerna har varit en gemensam faktor hos många blivande elitspelare. Jag tycker inte man ska vara beroende av att ha tur och ha en ”gympalärare” som är gammal tennisspelare för att man ska kunna byta ut idrotten mot ett tennispass i årskurs 5.  Ska man prata mer allmänt så är jag en förespråkare för att det borde vara självklart att man i skolan har en idrottslektion om dagen redan från årskurs ett. Det är ett jätteproblem att barn rör sig för lite, dels för tennisen – men även  i betydligt bredare perspektiv med folkhälsan och samhället i stort.

Per-Erik Granath: Det beror helt på vad skolverket beslutar. Den nya gymnasiereformen GY11, ändrade situationen drastiskt för gymnasierna. Rent konkret betyder den att vi som hade RIG, vi hade 1200 poäng tennis av totalt 2500 poäng. Då reste vi mycket internationellt och har mängder med spelare som vann ITF G4 och så vidare. Vi hade goda möjligheter med det programmet. Sen gjorde man om det varpå vi bara hade 600 poäng tennis av 2500. Nu pratar jag RIG. Så, det klart, det är stor skillnad. Då kunde vi ligga ute mer och spela för det var mindre annat i schemat för eleverna varje läsår. Vi kunde då planera träningsschemat ännu bättre. Det klart, om skolsystemet går tillbaka till nåt sånt vore det väldigt bra, men det här är det skolverket som sitter på besluten till, inget vi kan påverka. För RIG har förutsättningarna ändrats väldigt mycket. 

Samuel Ekberg: I gymnasieåldern gillar jag inte ordet elitsatsning utan ser det mer som en förberedande elitsatsning. Rune och Alcaraz kanske har varit professionella före gymnasieåldern, men de är undantag. Jag tror man behöver hitta ett mer flexiblare skolsystem och det gäller inte bara i gymnasieåldern utan även tidigare än gymnasieåldern. Det är nästa utmaning för svensk tennis, att spelarna som kommer in på ett gymansium behöver vara förberedda på att träna mer. När många börjar idrottsgymnasium sker en ökad skadefrekvens och det beror nog på träningsmängden före. Om målet är att bli professionell spelare på sikt behöver man också kunna resa mycket och då behövs ett flexiblare skolsystem.

Niklas Rosengren: Jag tycker det är positivt om vi kan erbjuda så många bra utvecklings-/träningsmiljöer samt studiealternativ/upplägg som möjligt till våra spelare. För vissa passar det att gå i Båstad med fasta ramar för träning, tävling och studier (våra elever studerar också på distans under tävlingar) samt de lär sig att klara sig själva i tidig ålder! För andra kanske distansundervisningen kan vara ett bra alternativ om man önskar att vara kvar hemma där man har ett bra set up. Vissa (ett fåtal) exceptionellt duktiga/talangfulla spelare bör kanske välja ”yrke” redan efter nian – att bli tennisspelare.

Johnny Richtmann Lindahl: Jag vill från åk 6 ha en skola utformad för att kombinera med idrottsligt fokus. Jag vill att det i åk 6-9 genom detta ska läggas en bättre grund (med ett betydligt större fokus på den rent tekniska och den fysiska utvecklingen genom allsidig åldersanpassad fysisk träning) så att man på ett tennisgymnasium kan jobba mer specifikt utifrån den grund som redan är lagd. Jag vill då ha 4-åriga tennisgymnasium och att då befintliga tennisgymnasium inte lever som ”isolerade öar” utan samverkar under en tydlig ledning av SvTf. Idag kan jag tex sakna en tydlig nationell ledning runt tennisgymnasierna. SvTf borde, enligt min uppfattning, ta fler initiativ till att skapa miljöer inom vilka gymnasierna kan samverka. Jag har tex tidigare genom åren föreslagit nationella träffar bland tennisgymnasierna där både spelare och ledare träffas och tränar, matchar, fystestar, pratar betyg och bedömning mm ja helt enkelt samverkar. Dessa träffar skulle kunna vara på olika platser runt om i Sverige (i ett roterande system) där berörd ort i samverkan med SvTf planerar upp verksamheten. Dessa träffar skulle kunna vara a 3-4 dagar, en under hösten och en under våren. Min tanke att dessa träffar skulle kunna skapa en utvecklande/inspirerande miljö, generera ett bra fysunderlag där vi genom gemensamma tester kan förstå vilka fysiska kvalitéer som korrelerar mest med spelstyrka, större likvärdighet gällande bedömningen mm.  

Efter tennisgymnasiet så skulle jag vilja se tydliga samlingar av de bästa spelarna på svenska idrottsuniversitet (förutsatt att man vill fortsätta utbilda sig vilket jag verkligen rekommenderar svenska ungdomar att göra då vi vet att chanserna att kunna livnära sig på sin tennis livet ut är minimala) där vi på så vis lyckas skapa väldigt goda utvecklingsmiljöer. På så vis skulle vi kunna behålla spelarna i Sverige och samtidigt ge dem en bra grund att satsa men också vara fina förebilder för kommande generationer.

Pedro Anschau: Jag tycker att nästa steg är att ha en bättre koppling mellan träning och skolan för att ofta har spelarna svårt att få ihop allt (skola , tennis, fys , sömn och kostdelen) och samtidigt hålla en hög kvalité på tennisbanan. Så därför borde nästa steg innehålla mer undervisning i att kunna hantera dessa delar tillsammans vilket inte är lätt. 

Övrigt du vill tillägga?

”Det vore fantastiskt bra med ett gymnasieupplägg från högstadiet. Nästan till och med från mellanstadiet… men i alla fall från högstadiet.” /Per-Erik Granath

David Gustafsson: Det finns många vägar till toppen och det finns många sätt att definiera vad som är en lyckad eller misslyckad idrotts-satsning. Ibland är det lätt att vi blir för kategoriska och lite ”dömande” i hur en satsning måste se ut, eller hur bra man måste vara.  Svensk tennis behöver många som brinner för- och vill satsa helhjärtat på sin idrott. Det är jätteviktigt att vi tar vara på våra ledare och spelare som gör detta. Dessa ledare & spelare inspirerar, engagerar och ”tänder” lågan hos fler ledare och spelare. Detta är något som vi måste uppmuntra om vi vill bli bättre. Engagemang ska vara vår främsta tillgång!

Per-Erik Granath: Det vore fantastiskt bra med ett gymnasieupplägg från högstadiet. Nästan till och med från mellanstadiet… men i alla fall från högstadiet. Om man går samman flera idrotter kanske man kan komma fram till förändringar, även om det lär ta tid. 

Samuel Ekberg: Min konklusion är att helheten, det holistiska, det ser jag som det avgörande. Jag tror absolut det går att satsa högt genom att gå på ett NIU eller RIG, men kommer krävas enormt mycket. Se på simningen där man kan vara i bassängen 06.00 på morgonen, varför kan man inte göra det i tennis? Tränaren har en enormt viktig roll! Här kommer vi in på din klassiska fråga om tränarens roll. Spelaren har en ofantligt viktig roll, precis som föräldrar, skola, rektorer med flera.. Tränaren har en uppgift att leda spelaren i rätt riktning, det säger sig självt att även om det är spelaren som måste göra jobbet så är inte så lätt för en 15-16 åring att veta vad som krävs. 

Linus på baslinjens tankar:

Tennisgymnasier har i alla år fyllt en viktig funktion för elitsatsande spelare. Precis som Niklas Rosengren skriver i ett av sina svar så är det mängder av riktigt duktiga spelare som gått på gymnasiet i Båstad historiskt sett. Men, bara för att något var bra förr i tiden betyder det inte att det är det bästa idag. Min uppfattning är att tennisgymnasiernas syfte idag är ett helt annat än det var för 20 år sedan. Konkurrensen har alltid varit hård för att lyckas nå världseliten, men jag vågar påstå att den är hårdare idag än någonsin. Jag formulerade givetvis en av frågorna fel som jag ställde till tränarna, jag frågade om de tror att det i dagens konkurrens är rimligt att tro att det går att kombinera gymnasiestudier med en fullskalig tennissatsning på proffsnivå. Jag borde givetvis ha frågat om det går ”med sikte mot proffsnivå”. Samuel Ekberg svarar till exempel att han ser gymnasieåren som en förberedande elitsatsning. Om vi med elit menar internationell proffstennis (det går som Granath och Lindahl säger att diskutera vad elit är) så tror jag det är för sent i åldrarna att tänka så. En förberedande elitsatsning bör ske, som Granath svarar, på högstadiet, eller kanske till och med mellanstadiet. Ska man ligga i fas med våra internationella konkurrenter så bör det i gymnasieåldrarna ske en tydligare satsning än att man kombinerar det med skolgång fysiskt på plats i skolan. Man måste kunna planera dagarna mer optimalt än vad det verkar gå att göra om man ska gå till skolbänken på dagarna. I min värld känns distansundervisning både som framtiden och nutiden, om man vill hoppas på en proffskarriär så småningom.

Däremot, gymnasierna fyller givetvis fortfarande ett stort syfte om vårt mål är att skeppa spelare vidare till college eller som Granath är inne på, för att fylla upp våra Vintertourer. Då är det perfekt! Men, i mina ögon måste vi då också vara ärliga mot spelarna med detta. Vi kan inte försöka få spelarna att tro att de gör en satsning mot en internationell proffskarriär genom att välja collegespåret. Visst, det går, men det känns inte som den mest rimliga vägen. Ungefär som Stefan Åslin också svarade. Och det borde vi vara mer ärliga med, tycker jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s