Tennisgymnasium i Sverige 2021 – för vem och med vilket syfte? Del1

Inga kommentarer

Tennisgymnasier har i väldigt många år varit en central del i en svensk tennisspelares satsning. När jag själv (född -89) hade gått ut högstadiet fanns det tre RIG-gymnasier med ett begränsat antal platser att söka till – idag finns det bara ett kvar, men utöver RIG:et i Båstad finns ett stort antal NIU-gymnasier på diverse orter i Sverige. Den stora frågan är – vad fyller tennisgymnasierna idag för roll? För vilka är gymnasierna till för? Kan man ens kombinera gymnasiestudier samtidigt som man gör en seriös satsning mot en proffskarriär? Jag ställde nio frågor till ett antal av de ansvariga ledarna för Sveriges tennisgymnasier och publicerar 2-3 frågor med svar fyra dagar i rad med syfte att försöka skapa en bild av vad tennisgymnasierna idag spelar för funktion inom svensk tennis.

Idag, den 12 november, öppnar årets ansökan till NIU-gymnasierna, så med anledning av det drar vi nu en liten genomgång av just tennisgymnasierna i Sverige.

Tränarna som medverkar med svar i den här serien är:

Niklas Rosengren, verksamhetsansvarig RIG Båstad

Lars Jönsson, huvudansvarig tennistränare Aspero Idrottsgymnasium Göteborg

Samuel Ekberg, ansvarig tränare Filbornaskolan Helsingborg

Per-Erik Granath, ansvarig tränare De la Gardiegymansiet Lidköping

David Gustafsson, ansvarig tränare Malmö Idrottsgymnasium

Stefan Åslin, ansvarig tränare Tibble Gymnasium Täby

Johnny Richtmann Lindahl, ansvarig tränare Umeå Elitidrottsgymnasium

Pedro Anschau, ansvarig USIF Celsiusskolan Uppsala

På Svenska Tennisförbundets hemsida under fliken ”tennisgymnasium” står det:  

På utvalda ställen i landet erbjuds ett vässat program för dig som har ambitionen att satsa mot en elitkarriär som seniorspelare och vill kombinera tennis med studier på gymnasienivå.”

Vad tänker du när du läser ovan stycke som står på tennis.se?

”Jag tänker att det snarare är ett sätt att rättfärdiga förekomsten av gymnasierna snarare än att det är en sund målsättning.” /Stefan Åslin

Stefan Åslin: Jag tänker att det snarare är ett sätt att rättfärdiga förekomsten av gymnasierna snarare än att det är en sund målsättning.

David Gustafsson: Jag tycker att detta är en bra beskrivning på vad det är för kategori av spelare vi söker till vårt gymnasium. Vår absoluta målsättning för våra elever rent tennismässigt är att man ska kunna fortsätta sin tenniskarriär efter gymnasiet om man så önskar, antingen som heltidssatsande spelare eller som stipendiat vid ett college i tex USA. Naturligtvis blir det då lite av en definitionsfråga vad man menar med elitkarriär som senior.

Per-Erik Granath: Proffs är ganska klart, då försörjer du dig på din idrott, men elitkarriär, vad är elit i Sverige? Är det att spela division1 herrar? Jag tänker att vi behöver ha spelare som är med mycket tidigare i den internationella konkurrensen, det tycker jag är jätteviktigt, att få fram spelare som kan bli topp 200. Jag tycker att tennisgymnasium fyller en jätteviktig roll för exempelvis Vintertourer men jag önskar att det fanns ett alternativ till college så många av de här duktiga spelarna kunde stanna på hemmaplan. Men jag förstår de som åker, det är intressant och spännande med USA, men vi har heller ingenting att erbjuda den kategorin av spelare  här i Sverige. 

Niklas Rosengren: Jag tänker att det stämmer!

Hur väl stämmer det stycket in på ert tennisgymnasium?

”Formuleringen ovan blir i sig självt ofullständig och leder för mig till följdfrågor: Exempelvis: Vässat program i förhållande till vad?” /Johnny Richtmann Lindahl

Stefan Åslin: Som ett NIU där vi erbjuder tre morgonpass a 1,5 timme/vecka stämmer det inte alls. Däremot kan det vara ett viktigt komplement i en spelares övriga satsning och därigenom indirekt leda mot den målsättningen. Ett förtydligande är att spelare i åk 1 har två morgonpass/vecka. Spelare i åk 2 och 3 har tre morgonpass/vecka.

Lars Jönsson: SvTF’s ord stämmer väl in på vår verksamhet.

David Gustafsson: Jag tycker att detta stämmer in bra på vad vi söker för spelare till vårt gymnasium, det är precis den ambitionen vi vill att våra spelare ska ha när dom söker hos oss.

Per-Erik Granath: Jag tycker det stämmer bra, men jag tycker det är viktigt det här med fulla gymnasiestudier. Studier på gymnasienivå kan vara att de studerar två ämnen. Men att de får en full gymnasiekompetens och kan gå till högskolan efteråt, det är en viktig del att poängtera om man pratar om ett tennisgymnasiums fulla upplägg.  

Niklas Rosengren: Målsättning för RIG Båstad som är satt av SVTF är följande: (Målsättningen finns med i den verksamhetsplan som vi gör varje år och sänder in till RF)

  1. Målsättningen med verksamheten är att tillhandahålla och skapa en elitmiljö kombinerat med gymnasiestudier som bygger på en helhet där varje individ får möjlighet att utvecklas utifrån talang, ambition och målmedvetenhet. Eleverna ska lämna gymnasiet på en nivå där man är väl förberedd och redo för proffslivet eller collegespel på absolut högsta nivå. 

Johnny Richtmann Lindahl: Formuleringen ovan blir i sig självt ofullständig och leder för mig till följdfrågor: Exempelvis: Vässat program i förhållande till vad? 

Om vi jämför med det program som kan erbjudas av många svenska klubbar för spelare i gymnasieålder och det program (eller anpassning av studier) som kan göras vid en traditionell skola skulle jag svara ett stort JA på din fråga, då stämmer ovanstående påstående väl överens! Jag vet nämligen inte hur många klubbar som kan säga att de erbjuder upp till 17 timmars träning per vecka (må-fre), varav 15 av dessa är med samma tränare vilket erbjuder möjligheter till en bra struktur och röd tråd i träningen? Detta tror jag faktiskt är ganska unikt med vårt NIU-gymnasium då man vanligtvis tränar förmiddagar med gymnasiet och eftermiddagar i klubb men så är alltså inte fallet hos oss utan där sker all träning i gymnasiets regi ca 10 månader/år (delar av sommaren så är de i sina respektive klubbar, men där har vi helt klart ett problem då många klubbar inte har en genomorganiserad verksamhet på sommaren). Om man dessutom lägger till att träningen är helt kostnadsfri så tror jag ingen klubb i Sverige kan matcha detta. Tillrättavisa mig gärna om du har andra uppgifter… 

Vidare så har vi ett och samma arbetslag där tränare och lärare kan jobba tight runt eleverna med studiemässiga anpassningar vid behov. Detta har skapat möjligheter för eleverna att satsa både på sin idrott och sin skola. Vi har extremt bra statistik när det gäller slutbetyg på Umeå Elitidrottsgymnasium, om jag inte missminner mig så har vi de bästa åren haft en genomströmningsgrad (elever som går ut gymnasiet med fullständiga betyg och därmed har en möjlighet att söka vidare för studier på högre nivå) på typ 96% (obs: denna siffra tar jag helt ur minnet…). Vidare har vi tillgång till kostnadsfri medicinsk rådgivning på skolan vilket naturligtvis är väldigt gynnsamt. Jag har dock en uppfattning om att just den medicinska biten är något vi skulle kunna utveckla ytterligare med mer resurser än vi har idag. Vi vet ju nämligen att kontinuitet i träning är den kanske viktigaste framgångsfaktorn när vi pratar idrottslig utveckling. När det gäller fysträning så är vi en stor skola (ca 40 instruktörer och mer än 350 elever bara på idrottsdelen med typ 14 olika idrotter) vilket gör att vi kan nyttja ”stordriftsfördelar”. Detta gör vi till exempel inom ramen för kursen ”tränings- och tävlingslära”, där vi har ”experter” på olika områden genom våra instruktörer på friidrottsgymnasiet (friidrottsgymnasiet har en RIG-nivå och en NIU-nivå), och kan på så vis ge adekvat undervisning inom områden som till exempel: styrka (lyftteknik), snabbhet och uthållighet. Vidare så åker jag ut med spelarna cirka 6 tävlingar/år och ser dem ytterligare tävla 2-4 gånger/år på hemmaplan (ledarkostnaden står skolan helt för och även vissa andra kringkostnader). Detta är ju självklart långt ifrån tillräckligt med tävlande, så eleverna/föräldrarna i gruppen uppmanas samarbeta så att de som vill satsa får till cirka 20-25 tävlingar per år eller målbilden 100 matcher/år. Detta sistnämnda har genom åren visat sig vara svårt att nå och det är högst problematiskt! Tittar vi på specificitetsprincipen som säger att du blir bra på det du gör så tror jag att många svenska tennisungdomar tävlar för lite. För en del elever är det på grund av ekonomiska orsaker, för andra handlar det om att ”orka” (kanske mest mentalt). Då vi genom åren haft svårt att nå upp till 100 matcher/år så rekommenderar jag spelarna att spela träningsmatcher på söndagar mot så likvärdigt motstånd som möjligt (tävlingsfria helger), i perioder har eleverna kunnat göra detta helt kostnadsfritt då vi genom skolan tagit dessa bokningar. I varje veckoschema så framgår spelarnas träning och så även att jag vill ha in vem de ska möta och när senast onsdag eftermiddag aktuell vecka. När det gäller att motivera för tävling brukar jag lyfta ett ”solskensexempel”. För några år sedan hade jag en väldigt driven elev som under ett av sina gymnasieår spelade hela 152 matcher, samma spelare hade under det aktuella året en helt fantastisk spelmässig utveckling där jag tror att matchspelandet hade en nyckelroll! 

I övrigt så ligger vi ju på en ort (Umeå) som har tillgång till mycket expertis på olika områden såsom till exempel kost, idrottspsykologi och medicin. Detta genom att vi har Umeå universitet cirka 2 km från vår skola. Samarbeten mellan gymnasiet och universitetet har på olika områden förekommit genom åren men jag anser att vi skulle kunna fördjupa detta samarbete ytterligare. 

Ca 80% av min tjänst (sen lägger jag betydligt mer tid än så men det är vad jag har betalt för) handlar om att hjälpa ca 7-10 elever (varierar från år till år) att bli så bra som möjligt i just tennis. Det är bara möjligtvis några få storklubbar (??) i Sverige som har möjligheten att ha så få elever/spelare på en och samma tränare. Detta ger mig och spelarna fina möjligheter att samarbeta väldigt nära. Om vi tar ett konkret exempel så jobbar vi kontinuerligt med reflektioner kring träning och tävling i form av att vi skriver tränings- och tävlingsdagböcker. Eleverna registrerar all sin träning i det digitala hjälpmedlet ”More Tennis” (ett hjälpmedel som skolan för övrigt bekostar för varje elev) och får där feedback från mig. Detta innebär vissa dagar att eleverna kan registrera tre olika träningspass under en och samma dag och har möjlighet att få feedback på detta. Min chef tycker detta är helt orimligt men jag har valt att ta mig den tiden. Jag tror att det är viktigt utifrån en utvecklingssynpunkt men sen ingår det också i idrottsspecialiseringskurserna att jag ska bedöma ”elevens förmåga att reflektera kring träning och tävling”. 

Blev ett långt svar på min egen följdfråga…

Sen nästa del av påståendet ovan; ”elitkarriär” som seniorspelare….

Vad avses med en elitkarriär? Behöver definieras (målsättningar bör helst formuleras enligt SMART-metoden…). 

På NIU är uppdraget, såvitt jag förstått det, att vi ska utbilda framtida nationell elit. På RIG är uppdraget att utbilda framtida internationell elit. Som vi alla känner till och förstår gällande dagens tennis så är det sistnämnda en betydligt tuffare uppgift än det förstnämnda. Det förstnämnda är dock tillräckligt tufft för mig här uppe med tanke på det elevklientel jag har möjlighet att få/ta in. 

För att ovanstående målsättning (kring en elitkarriär) ska vara meningsfull och mätbar så krävs en definition. Jag har inte fått någon ytterligare konkretisering av vad detta innebär från SvTF så jag har utarbetat min definition som vi försöker leva efter och mäta. Elitförening är mig veterligen en förening som spelar på division 1 nivå eller högre. Detta innebär att vi har som huvudmålsättning att spelarna efter gymnasietiden ska vara på nivån att de kan spela division 1 tennis med framgång. Det kan låta som ett lågt mål men om man har lite insikt i division 1 (speciellt på herrsidan) så vet man att det är rätt bra nivå. Det är absolut inte enkelt att ha plusstatistik i div 1 på typ en 3:e singel. Detta har genom åren visat sig vara ett väldigt tufft mål och där är vi inte med den genomsnittlige spelaren idag. Det sista året har jag (vis av empirin) börjat skifta huvudmålsättning för gymnasiet mot att kunna producera spelare för div 1 College i USA. Anledningen till detta har varit att många elever genom åren trappat ner sin tennis det tredje året på gymnasiet och min slutsats av detta är att det beror på att man inte haft någon postgymnasial plan/målsättning. Vi jobbar därför numera med att implementera idén kring college så smått redan i åk 1, utfallet av detta vet vi inte ännu eftersom det är ett nyligen förändrat tillvägagångssätt så tiden får utvisa…

Det vi dock vet, via forskning, är att det tar riktigt lång tid att bli bra i tennis. Runt 27-28 år vet man på ett ungefär hur långt man nådde med sin tennis…Ska man nå framtida nationell seniorelit är min uppfattning att många av de spelare som jag har chansen att få/ta in behöver hålla på med tennis så länge innan vi har svaret. Spelarna är ofta dåligt förberedda när de kommer (från sina respektive hemklubbar) så att första året hos oss blir ett rent anpassningsår där man ska lära sig vad träning på och utanför banan innebär (vad innebär det egentligen att ta i dag ut och dag in ofta på morgonen då många helt saknar erfarenhet av att träna den tiden på dygnet).  Nyckeln blir alltså att få spelarna att hålla på länge, att ha tålamod med sin utveckling och här ser jag brister i dagens svenska system och så länge som det är så, så är college ett väldigt bra alternativ för att förlänga karriären och därmed få minst fyra år till av förhoppningsvis systematisk träning. På så vis blir min uppgift att förbereda de som vill för en collegesatsning. Jag har efterfrågat mer exakt information kring vad som förväntas/krävs rent generellt på college i en förhoppning om att genom denna kunskap/insikt kunna förbereda spelarna på bästa sätt men jag tycker att denna kunskap/insikt har varit svår att få när jag till exempel frågat runt bland olika college-rekryterings-firmor (ex CSUSA, Blueship mfl). Mot denna bakgrund har det varit kanonbra, att genom dina ”collegeintervjuer” med ett flertal spelare, få en liten större insikt kring hur det fungerar där borta.

Imorgon släpps del två med två nya frågeställningar till ansvariga på gymnasierna!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s