Special! Vad hände sen, med den svenska tennisratingen?

Sommaren 2020 var speciell för alla. Covid-19 hade världen i ett järngrepp och under första halvan av sommaren stod det internationella tävlandet på paus. Allt fokus riktades istället mot den svenska tävlingsscenen och resulterade inte bara i bra tennismatcher för alla spelarna, utan också högljudda ratingdiskussioner som mynnade ut i en namninsamling av Tennisportalen och ett ”försvarsinlägg” på Tennisförbundets hemsida. Efter det har det varit tyst. Vad hände sen med den svenska tennisratingen?

Av: Linus Eriksson

Ranking har alltid varit ett hett diskussionsämne. Så gott som alla säger att ranking inte är viktigt och inget att lägga fokus på, men så gott som alla gör det ändå. Upp i senioråldrarna blir den desto viktigare och i slutändan, om du når proffsnivå, är ranking det enda som faktiskt räknas.

I Sverige har man valt att frångå en nationell ranking och använder istället rating. Alla får en rating som tävlingarna sedan seedar utefter. En slags poäng, där en lägre poäng betyder en bättre rating.

Den nuvarande svenska tennisratingen infördes 1 januari 2019 och min första erfarenhet av den var i januari 2020 när jag coachade en spelare i en tävling vars seedning kändes märklig och annorlunda jämfört med spelarnas övriga internationella rankingar. Under sommaren 2020 fortsatte jag fascineras, och irriteras, över i mina ögon snabba och märkliga svängningar från vecka till vecka beroende på, vad jag upplevde, enbart det senaste resultatet och inte resultat som gjorts under en längre period. Jag hade skolats in i att en ranking är baserad på tolv månader, något jag upplevde inte var fallet i Sverige.

I början av augusti i år mailade Bengt Helmersson, tävling/it-ansvarig på Svenska Tennisförbundet och mannen bakom den svenska tennisratingen för att fråga om en intervju angående vilka förändringar som gjorts i ratingen det senaste året, och vad som hände efter förra sommaren. 26 augusti får jag svar och vi bokar in ett telefonsamtal 3 september. Den 2 september, dagen före vår intervju, lägger Tennisförbundet ut en nyhet på sin hemsida där man förklarar vilka ändringar som precis gjorts och hur man kom fram till dessa. Kanske ett sammanträffande och planerat sen länge, vem vet…men lite kul är det.

Bengt Helmersson har varit involverad i rankingprocesserna under en lång tid.  Före han anställdes av Svenska Tennisförbundet arbetade han på en konsultfirma och har genom det varit involverad i den svenska tennisrankingen sedan slutet av 90-talet. Han är van vid diskussioner och att folk har åsikter. Ranking, eller rating, verkar vara ett ämne som berör.

–När vi kommer med ett nytt system så uppstår frågor, förklarar han. Att man gör förändringar skapar en debatt i sig.

Får ni mycket synpunkter på just ratingen?

-Självklart får vi in frågor och synpunkter, och säkert lite kritik också, men faktum är att vi idag får in ganska lite funderingar kring systemet. Det brukar ofta vara en indikation på om folk har förlikat sig med det och tycker det är okej.

Hur tycker du det nya ratingsystemet, som trädde i kraft 1 januari 2019, har fungerat?

-Nu är jag part i målet, men jag tycker faktiskt det har fallit väldigt väl ut. Man ska veta att förändringen av systemet gjordes utifrån det underlag som plockades fram och de indikationer SvTF gav i form av en färdriktning och plan för vilken riktning man ville gå åt. I princip alla var överens om att vi ville ha ett system som var enklare att förstå samt ett snabbare system, då det gamla var lite trögt. Med det förändringarna som gjorts så är jag väldigt nöjd med hur det blivit och att vi ungefär nått de målen vi satt upp med systemet. Man måste dock alltid vara ödmjuk och medveten om att alla inte kommer vara nöjda med systemet eller ratingen. Det är svårt att få en helt felfri produkt, men sammantaget är vi väldigt nöjda.

När systemet skulle läggas om för 2.5 år sedan så la Bengt ner enormt mycket tid att arbeta med systemet året före samt samma år man införde det. Han behövde sätta sig in i regelverk, hur det fungerade tekniskt samt programmeringen. När det nu är igång och rullar så läggs det däremot mindre administrativ tid på hanteringen av det jämfört med det gamla systemet.

När det nya ratingsystemet infördes bestämdes det tidigt att en utvärdering skulle göras efter ungefär två år. Det har nu gjorts i form av en grupp av tränare, klubbchefer och andra ledare inom svensk tennis ifrån olika områden med olika erfarenheter. Helmersson och andra ansvariga på förbundet försåg gruppen med information och bakgrund före gruppen satte sig in i uppgifterna och diskuterade eventuella förbättringar och förändringar av det nuvarande systemet. De här förändringarna gruppen kommit fram till trädde i kraft nu den 6 september.

Varför har det tagit ett helt år från förra sommarens debatt till att förändringarna nu sker?

-Jag skulle inte säga att det tagit ett år. Förändringarna har inte gjorts för att det diskuterades förra sommaren, utan vi sa från början att vi skulle göra en utvärdering efter två år. I och med Covid hade vi kanske velat ha ännu mer tid, men den här utvärderingen gjordes det första kvartalet 2021, så det har gjorts enligt plan. Sen kan man diskutera om det skulle gjorts ännu tidigare eller senare… Det är möjligt att om vi varit riktigt snabba och tagit beslut om förändringar ännu tidigare kanske vi hade kunnat få de i kraft den 1 maj, men det var lite programmeringsarbete som skulle göras, så jag tycker ändå vi gjort det hyfsat snabbt.

Bengt berättaratt under arbetets gång med ratingen så har det visat sig att det svenska systemet har en relativt hög träffsäkerhet. I cirka 77 % av alla matcher som spelas så vinner den spelaren som har bäst rating.

–Av en händelse gick ITF ut med en skrivning att ett välfungerande system ska ha högre träffprocent än 65 %. Nyligen för bara någon vecka sedan så genomfördes JSM i Båstad. Där var träffsäkerheten 79.5%, vilket kändes rätt bra tycker jag, för då ska man tänka på att 14-årsklassen, den yngsta, är rätt svajig eftersom de spelarna fortfarande är väldigt färska in på ratingen.

Arbetsgruppen,eller ratinggruppen som jag väljer att kalla den, kom fram till ett antal punkter som det ska göras förändringar utav. Vad jag kan utläsa av rapporten är det fyra korrigeringar som kommer göras. En av dessa gäller WO-matcher, en punkt som diskuterats flitigt. Bengt förklarar:

-Det här har vi ansett varit den viktigaste punkten att se över. När vi valde modell var vi högst medvetna om för- och nackdelarna som den innebar. Det kom inte som någon överraskning att det skulle inkomma kritik mot den här eftersom vi förstår problematiken med att räkna en WO-match som en spelad match. I den andra vågskålen låg något som vi såg som väldigt intressant, nämligen att se om något händer med alla WO-matcher som rapporteras in – skulle WO-matcherna minskas med den här regeln i bruk? Statistiskt så kan vi också se att antal WO-matcher minskat med 1.5-2%. Det kan tyvärr betyda att en småskadad eller sjuk spelare försökt spela ändå, men det tyder också på att det finns spelare som spelar nu men som annars lämnat WO ifall de inte blivit ”straffade”. Men såklart, om en spelare, säg Tilde Strömquist, är skadad och ämnar WO i tre matcher och tappar rating så är det inte heller så lyckat. Nu föreslog gruppen att vi ändrar på det här, slutar räkna WO-matcher, knäpper händerna och hoppas på att inte antalet rapporterade WO rusar i taket.

Ett annat ämne, som jag själv haft åsikter kring, är de snabba svängningarna i systemet. Från en vecka till en annan kan spelare gå om varandra friskt i ratinglistan. Hur ser Bengt på det?

-Ja, det är mycket snabbare svängningar än tidigare. Huruvida det är för snabbt eller inte har vi diskuterat i gruppen. Å ena sidan är vi väldigt glada för att till exempel Sebastian Eriksson snabbt fick en förbättrad rating som motsvarade hans spelnivå när han gjorde bra resultat i sommartourerna i år. Likaså om man tar 13-årsklassen, om det finns superbra 13-åringar som kommer in i systemet, då är det en nödvändighet när hen tar steget och blir 13 år att hen snabbt kommer tillrätta i ratingen.

Gruppen bestämde angående det här att sänka hastigheten något i systemet genom att öka antalet resultat som räknas från åtta matcher till tio.

Internationella resultat räknas om till en spelares svenska rating, förutom som Bengt säger ”tyskt seriespel” och collegeresultat. När den internationella tävlingsscenen under en period stod stilla under pandemin påverkade det den svenska ratingen.

-När inte så mycket internationella resultat går in i systemet och en till vardags internationellt spelande spelare förlorar några matcher i Sverige så blir det snabbt förändringar på den spelarens rating i och med att vi har ett system som reagerar snabbt. Det var inte något vi önskat, utan vår tanke var att det skulle balanseras upp av att spelaren också tävlar internationellt. För oss är det viktigt att spelare som antingen inte tävlar så mycket överhuvudtaget, eller som mestadels tävlar utomlands, kommer hyfsat rätt in i exempelvis Elitserielag, så vi kan inte göra mer än att försöka hitta ett system som faller så väl ut som det går. Det är lätt att konstatera att en rating är fel, men någon måste försöka bestämma hur systemet ska se ut, vara lyhörd och hela tiden fråga vad vi ska göra istället om det lämnas kritik på någonting.

Varför har ni valt att göra just de här förändringarna som ni valde nu?

-Det finns några punkter till i gruppens utvärdering, så jag skulle säga att vi alltid behöver titta på det här och ha örat mot marken. Men systemet har i stort satt sig och jag tror det är farligt att göra för många förändringar samtidigt, för man ska också kunna utvärdera de förändringarna man gjort.

En diskussion som varit är varför ni inte använder er av det välkända och globala ratingsystemet UTR. Kan du berätta lite om det?

-Fördelen med det systemet vi har är att vi äger utvecklingen av det. Vi själva styr det mesta och vi har kontroll över det, vilket är en stor fördel. Om jag ska prata lite om UTR så vet jag att det är ett bra system som ligger på ungefär samma träffsäkerhet som vårt, det är lite svårt att se exakt. Problemet för oss vad gäller det systemet är att ingen vet hur det fungerar, för det är ingenting de är transparanta med då det är deras affärsidé och inte vill släppa på det. Om vi skulle vilja byta till det så har vi ingen kontroll ifall de helt plötsligt bestämmer sig för att ändra på något. Vi behöver också lämna över hela vårt databasregister med GDPR-uppgifter till en amerikansk part, vilket har gjort att det är så gott som uteslutet att använda deras system. Vi vill inte sätta oss i en position där de helt plötsligt kan få för sig att ändra hela systemet.

Sedan finns även World Tennis Number, ett system som ITF arbetar med att sätta i bruk globalt?

-Ja, det är spännande. Där är det mer ett samägande projekt mellan ITF och SvTF ifall man går in i ett sådant partnerskap. Vi kommer vara med i ett projekt där ITF får titta på de resultat vi har och synka det med sina nummer. På lång sikt, om ITF har ett system där alla resultat i hela världen plockas in och det leder till en rating som fungerar bra, då kanske vi hamnar i ett läge där man bör använda det. ITF arbetar just nu på att koppla upp sina första länder mot systemet, så vi får se. Vad vi vet nu är att vi är trygga med det systemet vi har som är igång, fungerar och vi kontrollerar det själva, så det är ingen panik med att hitta andra lösningar.

Vårt nuvarande system kommer i grunden ursprungligen från Nederländerna och är i Sverige självfinansierat inom tävlingsverksamheten i Sverige. Någon tidsbegränsning för hur länge Sverige ska använda sig av systemet har inte gjorts med de Nederländska aktörerna.

I Sverige får man rating först när man är 13 år. Vad tänker Bengt om åldern för att få sin första rating?

-Jag tänker att så länge RF har sina riktlinjer som bygger på att man är barn upp till 12 år så är det ganska tydligt att det inte ska finnas rankinglistor eller SM-tävlingar för 12-åringar. Så det känns logiskt att vi börjar vår rating året de fyller 13.

Men om vi bortser från RF, vad tycker du personligen?

-Om vi tittar i Europa så är vi förmodligen sist in i systemet. Det kanske finns något land som tangerar 13, men jag tror de allra flesta länderna har någon form av ranking tidigare. Ibland till och med en bit under 10-årsåldern. Min känsla är att vi börjar sent. Men samtidigt, jag är inte så säker på att en spelare skulle bli bättre eller utvecklas bättre och konkurrera bättre i ett internationellt perspektiv om vi har en ranking eller rating före 13 år heller. Jag har svårt att se hur det ska hjälpa spelarna. Spelarna kan fortfarande spela tävlingar även när de är under 12 år. Vi förbjuder inte en 12-åring att anmäla sig till en 18-årsklass eller en damtävling där hen får WC, vi är fria med att låta alla spelare tävla på den nivån de befinner sig.

Bengt berättar att Sverige har flest spelare just vid 12 års ålder. Från och med när de fyller 13 så går siffran ner på antal aktiva spelare i Sverige.

–Jag är inte så säker på att en tidigare rating skulle hjälpa till att minska det tappet. Och tittar vi på spelare som Vinciguerra, Munkhammar och Hede som är de spelarna som stuckit ut och gjort bättre resultat än vi är vana vid, så har de kunnat utvecklas som spelare fastän vi har en rating som börjar vid 13 års ålder…

Jag tackar Bengt för samtalet och tänker efter att vi lagt på att jag har en mycket större förståelse för att ratingen ser ut som den gör. Kanske borde jag i min ilska förra sommaren ha ringt Bengt direkt? Samtidigt, tänk om alla som är irriterade skulle ringa Bengt varje gång, då skulle hans heltid gå ut på att förklara samma sak om och om igen. Kanske hade det istället varit bättre om SvTF direkt de börjar höra irritation eller frågeställningar bubbla upp gå ut och förklara, före irritationen går över i ilska hos spelare, tränare och föräldrar? Hade man varit mer transparant, precis som Bengt i vårt telefonsamtal nu, och kunnat berätta att man vet om att systemet har brister, att man till exempel medvetet valt att räkna WO-matcher av en anledning, så skulle man troligtvis få fler med sig på tåget och skapa en tydligare ”vi-känsla” inom svensk tennis, istället för den ”vi-mot-dem” som det så ofta blir istället. Det tror i alla fall jag.